IA och Diva gosar på VM-03

Foto: Eirikur Jónsson

Fråga 12 december 2006

Hej Ia och Denni!

Ni är sådana föredömen, rider med små hjälper och det ser så  lätt ut, det syns att hästen verkligen trivs med att jobba! Min fråga gäller inridning av unghästar och då speciellt att få dem självständiga ute på tur i naturen. Jag har varit med och ridit in en del men det har mest varit i paddock och på bana och då jag nu till våren har ett eget sto som skall ridas in så önskar jag mer kunskap om hur man får hästen att villigt gå iväg och jobba en stund och inte vilja rusa hem till stallet så fort den känner att stallet är nära. Vill förebygga ett dåligt beteende som ack så fort kan befästas. Hur gör ni när ni rider ut med en unghäst själv för första ggn? Vad skall man tänka på?

med vänlig hälsning

Nina

Svar

Hej Nina!

När vi arbetar med en häst är vi alltid noga med att den är helt koncentrerad på oss. Den skall svara på små signaler, vara uppmärksam och hela tiden följa vårt kroppsspråk. Vi lägger stor vikt vid att få en positiv kontakt. Vi vill att hästen väljer att vara med oss. En häst väljer inte det själv utan vi tränar så att den väljer att vara med oss. Tex genom att sända iväg hästen och sedan kalla på den (se Månadens tips, juli och en av de senaste svaren under fliken Fråga Ia & Denni). Det är lika viktigt att hästen flyttar sig ifrån tränaren bara genom att han/hon går emot hästen (utan att behöva röra den) som att den kommer direkt som tränaren vill det.Det här arbetar vi med från marken. Då lär vi också hästen tygel- och skänkelhjälperna. När vi sedan sitter på hästen första gången i paddocken är den känslig och koncentrerad och dessutom förstår den vad vi menar med våra hjälper. När det fungerar bra rider vi ut och om hästen har förstått det vi lärt den så är det inga problem.Om det inte går bra att rida ut går vi tillbaka till arbetet i paddocken och tränar där oftast från marken först.Det är jag som gör arbetet med våra unghästar fram tills de skall ridas första gången, då tar Denni över. Det är en förmån att ha tillgång till en totalt orädd duktig ryttare med bra balans. När jag red in hästar själv och inte hade hjälp av någon tog jag med unghästen som handhäst första gångerna den skulle ut (jag hade hjälp av välridna äldre hästar). Det kan också vara bra att följa efter en äldre häst första gångerna man rider ut med en unghäst.Det viktigaste av allt är att du har en bra kontakt med din unghäst och att den är uppmärksam, lydig och nöjd med att var med dig!

Fråga 11 december 2006

Hej Ia och Denni!
Jag har aldrig ridit Islandshäst men skulle gärna vilja pröva. Men nu har jag undrat över en sak ganska länge nu, hoppas och antar att ni kan svaret.

 Hur får man islandshästarna att tölta?

och...Hur får man islandshästarna att passa?

Kramar! // Amanda 11 år

Svar

Hej Amanda!

Första gången du skall tölta är det viktigt att du får en häst som är lättöltad.

Gör så här för att få hästen i tölt:

Rid i skritt Samla skritten genom att göra halvhalter (driv  – fånga upp – ge efter) Sitt ner i sadeln och gör en tydlig halvhalt och driv hästen fram i tölt Avsluta tölten genom att sakta av till skritt Innan du rider i flygande pass skall du vara duktig på att rida hästen i de andra fyra gångarterna (skritt, trav, tölt och galopp). När du är redo för flygande pass skall du rida på en häst som är välriden i alla fem gångarterna.

Gör så här för att få hästen i flygande pass:

Rid i galopp Sitt till i sadeln och gör en förhållning på höger tygel om hästen går i höger galopp (vänster tygel – vänster galopp), hästen går över i flygande pass Rid fram i passen med en rak häst Avsluta passen genom att sakta av till trav eller tölt och sedan i skritt.

Hälsningar IA

Fråga 10 december 2006

Hej!
Tänkte bara höra om ni känner till hingstarna Náttar frá Miófelli eller Nattfari frá Ytra-Dalsgerdi? Om båda har pass och hur den är i så fall.
Mvh Jenny Thögesen

Svar

Hej Jenny!

Jag känner bara till Náttfari f Ytra-Dalsgerdi som har en fantastisk flygande pass som han fått maximala 10 poäng för på avelsbedömning.

Hälsningar IA

Fråga 16 november 2006

Hej Ia!

Jag läste på Månadens tips att du lär alla dina hästar att komma på inkallning. Hur gör du för att träna detta rent praktiskt? Vilka kommandon brukar du lära hästarna förutom hoo och kom?

Jag har en femårig valack som jag haft sedan i augusti. Vi har tränat mycket från marken och han lyssnar fint. Han lyfter på huvudet och lyssnar när jag ropar eller visslar ute i hagen  men nu vill jag ta det hela steget längre och få honom att komma till mig. Jag har läst boken "Lydnadsträning för häst" av Tobbe Larsson och han hade en del handfasta tips om detta.

Eftersom jag verkligen uppskattar tipsen och svaren du ger på er hemsida så så skulle det vara jätteintressant att veta hur du gör! Sen hade jag också en fundering ang. bettlöst? Brukar ni rida era hästar på sidepull eller hackamore? Regelbundet eller bara om de fått någon skada vid munnen? För/nackdelar med sidepull/hackamore?
Någon bussig kompis till min häst hade tuggat lite på hans ena mungipa och då började jag fundera lite vilket alternativ som är bäst. Det kan kanske vara bra att investera i ett bettlöst alternativ så att man kan rida trots liknande skador (om inte hästen har obehag av det såklart) eller bara alternera med det vanliga bettet. Har du tips om ett bra sidepull/hackamore?

Hästtandläkare är på väg till vårt stall så tänder och mun kommer att kontrolleras snart.

Hälsningar Åsa

Hej Åsa!

När jag börjar med inridningen av våra unghästar vid 3 ½ års ålder har de redan lärt sig lite grunder under uppväxten när vi har haft dem på stall i samband med verkning och vaccinering. De kan redan vara uppbundna, flytta sig när man ber dem och ledas hjälpligt.

Det första jag lär en unghäst när inridningen börjar är att leda den i grimma, att gå runt mig på volt i grimman (jag är i vårt stall som har en stallgång som är fem meter bred), backa när jag går mot den (använder bara kroppsspråket) och direkt när den har backat säger jag kom och rör vid min högra ficka. Kommer hästen till mig får den beröm (ibland bara med rösten, ibland även med godis från min högra ficka). Sedan sänder jag iväg hästen igen utan att röra den och ber den att komma tillbaka till mig igen. Den här övningen gör hästen mycket uppmärksam på mig, glad, koncentrerad och jag kan lätt flytta hästens ben utan att röra vid den. I alla de här övningarna är målet att hästen går med slakt grimskaft och följer mig genom mitt kroppsspråk och mina signaler.

Sedan fortsätter jag på samma sätt i rundpaddocken och i hagen. Våra unghästar får gå ute dygnet om under inridningen (vi rider in dem på vår, sommar eller höst). När jag kommer ut i hagen och kallar på dem kommer de oftast i full karriär. Jag använder samma kommandon som i stallet och rundpaddocken och lyssnar de inte på kom, klappar jag med handen på min högra jackficka och då kommer hästarna (gör den inte det har inte träningen fungerat i stallet och jag får träna mera).

Min princip är att alltid ge hästen godis när den kommer i hagen, men aldrig om den står vid grinden och väntar. OBS, detta har inget med handmatning att göra utan är ett sätt att förstärka belöningen. Jag är alltid noga med att jag kan sända iväg hästen ifrån mig också.

En äldre häst gör jag på samma sätt med. De är ju oftast inte lika nyfikna som unghästarna så ibland kan de var lite svårt att få dem att komma (speciellt om de bara är ute en del av dygnet för att hålla vikten nere…och vill äta mera). Om hästen inte kommer när jag lockar går jag en bit emot den och provar igen, sedan går jag ännu närmare, men jag går aldrig ända fram. Hästen måste alltid välja att gå till mig. Jag stod 10 meter från Ásdis i nästan en timme första dagarna vi hade henne tills hon bestämde sig för att gå fram till mig. Efter det kommer hon.

På vintern och våren är det aldrig några problem då kommer våra hästar fräsande när vi ropar, men som sagt sommaren och hösten är lite knepigare. Men kommer gör de alltid. Jag tycker att du skall börja i stallet med att backa din häst och sedan kalla på honom för att sedan när det fungerar göra det i hagen. Ha tålamod i början. Nu kan jag tom skälla på hästarna om de inte kommer och då kommer de (får man absolut inte göra för tidigt, då skräms de bort istället). Den här övningen bygger på att kontakten mellan häst och tränare fungerar bra och att hästen väljer att vara hos tränaren (i och för sig genom ett inlärt beteende). Men det är som Eyjólfur Ísolfsson säger: tränarens idé skall bli hästens. Jag har tyvärr inte läst Tobbe Larssons bok så jag vet inte alls hur han gör. Jag har inte heller någon erfarenhet av att själv rida bettlöst, men vet att det fungerar mycket bra. Anders Eriksson är expert på bettlöst och har gjort video och skrivit böcker om det.

Lycka till med inkallningen! Hör gärna av dig igen och berätta hur det går.

Fråga 15 november 2006

Hej!!!

Jag har en fråga? Jo, det är så att jag fundera på att skaffa mig en islänning, nu när mitt halvblod går bort för mig. Jag tycker att dom verkar så mysiga och jag vill ha mig en mindre häst. Mitt halvblod har jag fodrat med Kraffts groov + betfor och hö. Vilket krafft foder skall jag använda mig av till min islänning?? Det fins ju krafft ponny, grund mm.

Mvh Emma

Hej Emma!

Tack för din fråga!

Roligt att du funderar på att skaffa islandshäst. När du räknar ut en foderstat till din häst skall du börja med att analysera ditt grovfoder (hö el hösilage). När det är analyserat kommer du att se vilket kraftfoder som du behöver komplettera med (om du behöver göra det).

Vi brukar ge våra hästar Krafft Lusern Mix och hösilage som grovfoder och Krafft Grund som kraftfoder. Ibland ger vi Krafft Energi till tävlingshästarna och Krafft Groov till avelshästarna.

Betfor är ett utmärkt foder till hästar.

Titta gärna in på Kraffts hemsida,  www.krafft.nu  , där finns det mycket lärorikt att läsa om foder.

Hälsningar IA

Fråga 1 november 2006

Hej , tack för en suverän hemsida! Jag vill fråga hur ni gör med
höstvilan för era hästar.
Vilan kan väl ses som en välförtjänt paus, jämförbart med att vi tar
semester från arbetet eller lägger in ett träns- och tävlingsupphåll för
att få fysisk och mental vila hård träning och krav på prestationer. Jag
är visserligen bara fritidsryttare men rider kontinuerligt ca: femdagar
i veckan och tycker att mina hästar förtjänar en god vila. Vilan på
hösten skall väl också relateras till att hästen sätter päls och min
fråga är hur viktigt det är att vilan anpassas till denna tidpunkt och i
vilken utsräckning det är lämpligt att arbeta med hästen, underhålla
hantering och träna lätt under denna viloperiod. Den ena av mina hästar,
en valack, blir väldigt trött, svettig och allt annat än "framåt". Den
andra, ett sto, blir knappast trött, möjligen lite öm i pälsen
(tydligast på våren). Vad det gäller valacken är det inte så mycket att
fundera på. Han satte päls tidigt och vilade. Stoet kanske behöver samma
vila trotts att hon "töltar på" med gott mod, den skillnad som inte märks
idag gör sig kanske gällande över tid. Stoet, som har 10 år på nacken,
var endast lite hanterad när jag köpte henne (1,5  år sedan), hon blev
lätt stressad, reagerade (och agerade) på det mesta, men idag är hon
lugn, sansad och helt enkelt en hövlig häst att rida. Är det rimligt att
jag underhåller hanteringen av henne trotts att hon sätter päls och
behöver vila, jag tänkte t ex longera henne, springa  med henne i hand 
på våra vanliga ridvägar i skogen, skritta lätt och underhålla smidighet
genom att skritta på hyggen och på volt (böjda spår). Låter ni era
hästar vara helt och hållet ?

Vänliga hälsningar, Ylva

Svar

Hej Yva!

Roligt att du tycker om vår hemsida!
Jag skall svara på din fråga och sedan läggs svaret ut på vår hemsida.
 
Hälsn IA

Tack
Jag tror att jag fått en del av svaret i och med månadstipset för oktober. Jag lär mig av era tips.
Ylva

Hej igen!

Jag tänkte ta din fråga som November tips. Tycker att den passar
bra in då hösten - vintern börjar.
 
Hälsn IA

Ja det gör det!

Jag fortsätter arbeta med mitt sto under oktober och följer erat månadstips, passar också på att lära henne lite nya saker. Valacken har jag satt igång, lurvig till tusen men pigg. Vi red ut till sammans med ett annat ekipage - det älskar han!

Min egen erfarenhet från träning och tävling är att det är den regelbundna träningen som i grund och botten ger resultat (jag är dock oerfaren med hästar). Jag har aldrig tänkt i termer av långa viloperioder, däremot betonar jag olika saker i olika perioder och denna variation ger i sig en slags återhämtning - rätt balanserad skapar de också en förutsättning för utveckling. Det verkar dock finnas en tradition med lång vila för just islandshästar vilket gjort mig osäker om jag behandlar hästen på bästa sätt.
Vänliga hälsningar
Ylva

Svar

Hej igen!

Nu finns November tipset under knappen Månadens tips och där finns svar på några av dina frågor. Precis som du skriver är vilan en välförtjänt paus från det arbetet för hästen (och ryttaren…) och att det är den regelbundna träningen som ger resultat. Vi brukar inte låta pälssättningen styra när våra hästar vilar.  Eftersom en häst behåller sin grundkondition i ca 6 veckor och har mycket bra minne tycker jag att hästen kan få vila helt och gå i en stor hage där den kan röra sig mycket under viloperioden.

Hälsn IA

Fråga 9 oktober 2006

Hej!
Kan ni hjälpa mig med foderstat? Det är så svårt!

Har en valack, 16 år, fritidshäst, rids 5-6 ggr/v varierande. Överviktig och omöjlig att få ned i vikt! (Högt i rang och matglad). Ute året runt.

med vänlig hälsning Marie Hägg

Hej Marie!

En fråga till dig. Vad och hur mycket äter din häst nu? Går han på lösdrift?

Hälsn IA

Hej, tack för svar!

ja han går på lösdrift året runt. Han får hö och tar ju för sig eftersom han är ranghög. När jag ridit får han 1 l betfor, 6 dl havre, 0,75 dl vitaminer o mineraler. Han är tjock och väldigt känslig i fötterna. Ska jag ge honom Biotin för att stärka hovarna?

med vänlig hälsning

Marie Hägg, Mantorp

Svar

Hej igen!

En matglad valack som är hög i rang och går på lösdrift med tillgång till mycket foder och skall gå ner i vikt är en nästan omöjlig ekvation. En häst behöver äta minst 1 kg torrsubstans (ts) grovfoder per 100 kg levande vikt vilket innebär att en normalstor islandshäst behöver minst 5 kg hö (84 % ts) per dag. Först måste grovfodret analyseras och om det då visar sig att det har höga protein- och energivärden som gör att din valack bara skall äta tex 3 kg per dag för att få i sig allt han behöver kan du ge drygt 2 kg halm som är ett grovfoder med lågt näringsvärde. Det går också bra att byta till ett grovfoder med lägre näringsvärde. Hö har ofta lägre näringsvärde än hösilage. Halmen skall också vara av god kvalité.

Det är viktigt att din valack inte får i sig mer än drygt 5 kg grovfoder (inkl ev höstbete) per dag och inte får i sig mer protein och energi än han behöver. Får han i sig för mycket mängd och/eller för högt näringsinnehåll per dag kan han inte gå ner i vikt.

Du frågar om kraftfoder. Det går inte att svar på hur mycket kraftfoder din häst skall ha förrän grovfodret är analyserat. När det är analyserat går det att se om foderstaten behöver kompletteras med kraftfoder.   Du kan prova att ge en kur Biotin för att se om hovarna blir bättre av den.

Jag rekommenderar ett besök på Kraffts hemsida (www.krafft.nu) där det finns massor med bra information om utfodring av hästar.

Sammanfattning:

Analysera grovfodret

Räkna ut hur mycket protein, energi, mineraler och vitaminer din häst behöver

Gör en foderstat till din häst

Titta hur hästen ser ut!

Hälsningar

IA

Fråga 25 juli 2006

Hej!

När man läser på en turridningsfirmors hemsidor har de olika maxvikter för ryttarna. Hur bedömer man vad som är maxvikt för en viss häst? Påverkar ryttarens ridvana och följsamhet den "bärbara" vikten? Vissa hästar beskrivs som viktbärande - vad gör en häst viktbärande?

Tacksam för svar, hälsningar Inna

Hej Inna!

Din fråga är mycket svår att svara på. Det finns många uppfattningar och lite fakta om vad som är en viktbärande häst. Tyvärr finns det ingen forskning som visar att Islandshäst kan bära en tung ryttare, men det finns inte heller ngn forskning som visar att de inte kan det. Och vi vet ju att de klarar av det! Islandshästar har i generationer ridits av vuxna och de som har klarat av det har ansetts vara bra ridhästar som sedan har avlats på.

För att en häst skall vara viktbärande skall den tränas och fodras rätt från den är unghäst, vara utbildad för den uppgift den skall utföra och ha en utrustning som är korrekt anpassad. Det är vad en häst är tränad för som avgör om den håller eller inte.

Att ridskolor och turridningsfirmor har maxvikt beror på att det kommer många kunder som har lite eller ingen ridvana och det är en otrolig skillnad för en häst att bära en duktig ryttare med bra balans och en nybörjare. Det är mycket mer krävande och sliter mer på hästen att bära en nybörjare med dålig balans. Jämför själv skillnaden att bära en välpackad ryggsäck och snedlastade väskor med bärhandtag……

När jag skulle svara på din fråga tog jag kontakt med min goda vän Åse Ericson som är skibent på tidningen Ridsport, B-instruktör och C-tränare för Islandshäst.

Hälsn IA

Fråga 12 juli 2006

Hej !

Jag har ett 6-årigt 5-gångssto som har mycket pass i sig. Jag rider inte pass på henne men hon vill gärna lägga sig i pass vid galoppfattning, och kan bli lite flack i galoppen. När kan man börja rida pass ? (Jag har mest tänkt att jag vill ha bra ordning på de andra gångarterna innan jag ens börjar tänka på pass..)

Hon verkar behöva mycket uppvärmning innan hon är redo att börja tölta, och då är hon jättefin när hon går i ökad tölt men har svårt att bära sig i arbetstempo tölt (det blir lätt grisepassigt).

Hur ska jag träna upp bärigheten så hon ”klarar” tölt i långsammare tempon ?

Kan man sko henne fördelaktigt ? Bör man använda boots ?

Hon kan bli väldigt stel i ena sidan (märks tydligt vid longering i vänster varv).

Vilka övningar bör jag jobba mycket med ?

Mvh Lotta

Hej Lotta!

Så klokt av dig att vänta med passen tills du har fått ordning på de andra gångarterna!

För att behålla och förbättra galoppen bör du lära ditt sto att fatta galopp från trav och sedan efter galoppen gå över i trav igen. Traven, som är en diagonal gångart, stärker diagonalen i galoppen (det är den som blir kortare när hästen söker mot pass i galoppen). Om detta inte fungerar i ridningen kan du börja i löslongering och sedan i dubbellongering.

Det är bäst om du är i en rundpaddock när du arbetar med longeringen. Hästen skall ha boots på sig eftersom det finns risk att den trampar sig.

Om det fungerar bra räcker det med lätta skyddsboots, men om det är svårt för din häst att trava och galoppera rent skall du använda boots som väger ca 200-300 gram.

För att förbättra bärigheten i gångartena är det bra att börja med att kontrollera att ABC fungerar d.v.s. framåtdrivande, förhållande och sidförande hjälper. Din häst skall svara lätt för dessa hjälper och lika bra i båda varven. Börja med att träna i skritt för att sedan fortsätta i trav, tölt och till sist även i galopp. Arbeta henne lösgörande genom att rida på volter, serpentiner och skänkelvikningar. När det fungerar bra kan du börja samla henne genom att göra halvhalter, samla och länga skritten och göra övergångar skritt – tölt – skritt.

Jag tycker att du skall ha normal skoning och kompletera med boots när du känner att det hjälper dig. Det viktigaste är dock att din häst svarar lätt på dina hjälper.

När din är ridbar och går rent i arbets- mellantempo tölt och klarar övergången trav - galopp – trav börjar ni bli reda för passträning. Ta gärna hjälp av en instruktör när du tränar din häst!

Lycka till!

IA

Fråga 7 juli 2006

Hej Ia och Denni!

Jag har ett sto som just konstaterats dräktig och jag skall snart hämta hem henne. Min fråga gäller om ni rider era dräktiga ston? Isåfall hur mycket och hur långt in i dräktigheten? Vilka fördelar och nackdelar kan det finnas med att motionera sitt dräktiga sto? Kan det även innebära risk för resorbering eller kastande av foster? Har liten erfarenhet av detta och vill inget hellre än att mitt sto skall må som en primadonna!

Mvh Annika

Hej Annika!

Grattis till att ditt sto är dräktigt!

Jag antar att ditt sto är ultraljudet och konstaterad dräktig 17 dagar efter sista betäckningen. Efter det bör stoet ha det lugnt till 40 dagar efter sista betäckningen (mellan dag 30 – 40 ”fastnar” fostret i livmodern).

Efter dag 40 ultraljudas stoet igen och är hon då fortfarande dräktig (vilket de oftast är) kommer stoet med största sannolikhet få ett föl nästa år. När det andra ultraljudet är gjort kan du rida ditt sto som vanligt under hösten. De tre sista månaderna går stoet in i högdräktighet och behöver extra foder och nu tycker jag att hon också kan få vila från ridningen. Vissa ston ”säger till” själva redan tidigare i dräktigheten att de inte längre är så intresserade av att bli ridna. De ändrar sig mycket, blir t.ex. slöare, och då skall man givetvis lyssna på dem och låta dem ta det lugnt.

Jag utgår från att ditt sto är normal i temperamentet, är hon mycket stressad vid ridning är det bäst att hon vilar hela dräktigheten.

Vanligtvis rider vi inte på våra dräktiga ston eftersom vi har så många andra hästar att rida. De enda gångerna vi har ridit när de varit dräktiga är om de betäcks under tävlingssäsongen, då har de blivit ridna fram till augusti (1-3 månaders dräktighet). När Freyja var i A-final på Nordiska mästerskapen i Sverige 1996 och när Diva tog sitt VM-guld i avel 2003 var de båda dräktiga och fick fina föl året efter!

Sammanfattningsvis tycker jag att det går bra att rida stoet från dag 40 tills stoet går in i högdräktighet och att det är nyttigt för henne att röra på sig.

Lycka till!

IA

Fråga 28 juni 2006

Hej,

Jag har glädjen att äga en häst med ett enormt steg och sväv i traven!

Mitt problem är hur jag ska kontrollera traven i ett högt tempo, vid exempelvis tävling. I kort tempo har jag inget problem att hålla honom i form och fint inramad, jag kan då både rida lätt eller sitta ner. Men när det kommer till ökad trav behöver jag sitta ner för att kunna få fint påskjut, då blir bara problemet att jag knappt kan sitta kvar, utan jag tappar lätt balansen och formen blir rubbad. Om jag rider lätt, är det mycket svårare att hålla om hästen ( i ökad trav) och jag tappar även här formen.

 Hur ska jag träna, vill ju verkligen att hästen ska kunna visa upp sin fantastiska trav på tävling!!!

 

Jättetacksam för svar. / Maria

Svar

Hej Maria!

Så roligt att du har en häst med så fin trav! Jättebra att du rider honom i form arbetstraven. För att kunna rida honom lika bra i ett högre tempo måste du träna upp din egen balans. Du skriver själv att du tappar balansen och då stör du honom.

Börja med att bli longerad (av någon som är hästvan och du litar på) utan stigbyglar och gör sedan olika balansövningar i trav för att få bättre balans.

En mycket duktig hopplärare på Strömsholm säger: utan balans- inte en chans, vilket är mycket sant!

När du känner att din egen balans har blivit bättre kan du börja påverka din häst positivt. I början kan du rida arbetstarv på storvolten och sedan öka tempot på volten med bibehållen form och samling. När det går bra kan du växla mellan raka och böjda spår och minska och öka tempot. Om ridbarheten försämras när du rider ett högre tempo är det bra att gå tillbaka till ett lägre tempo igen.

Lycka till!

IA

Fråga 13 juni 2006

Hej.

Jag undrar hur man "bantar" ner sin häst när man inte har tillgång till stall. Min häst går på lösdrift i en stor flock på stort bete. Går det överhuvudtaget att banta hästen? Hur mycket övervikt kan en häst ha utan att den tar skada?

Mvh Thowe.

Hej Thowe!

Det går inte att banta en överviktig häst som går på stort bete med tillgång till mycket gräs. Det som kan fungera är om hagen har naturbete eftersom det betet innehåller mycket mindre näring än text en åker.

Om din häst är för tjock får du flytta henne/honom under halva dygnet till en avgränsad del av hagen som nästan helt är nerbetad. Den delen av hagen behöver inte vara så stor. Det är också bra om hästen får gå där några timmar före ridning så blir det lättare för den att röra på sig.

Det är svårt att svara på när övervikt blir skadlig, men givetvis mår din häst bäst av att vara i normalhull d.v.s. att du kan känna revbenen men inte se dem.

Lycka till

IA

Fråga 23 maj 2006

Hej.

Jag undrar hur jag ska rida min häst om jag vill skapa starka ryggmuskler?

Olivia

P.S Ville bara tillägga att jag bor på Gotland, så tyvärr finns det inte så mycket backar att rida i :) D.S

Hej Olivia!

Din fråga är mycket bra, men den är inte helt enkelt att svara kortfattat på.

Det som påverkar hästens muskulatur är träning och fodring. Först och främst skall din häst ha en välbalanserad foderstat som motsvarar det arbetet som han/hon utför. Hästen skall dessutom vara i lagom hull.

Sedan kommer vi till själva träningen. I ridningen vill vi att hästen har starka bukmuskler (jämför med våra magmuskler) för att kunna bära ryttaren på ett enkelt sätt. När hästen använder hela sin muskulatur korrekt blir även ryggmusklerna starkare.

Hästen skall arbetas i en ändamålsenlig form efter hästens utbildningsnivå, vilket bla betyder att hästen skall söka framåt – nedåt så att överlinjen blir lång. För att få hästen att göra det är det bra att rida lösgörande arbete som volter och skänkelvikningar. Korrekt ridning i skritt, trav, tölt och galopp bygger också upp hästen.

Att hästen söker framåt – nedåt innebär inte att den skall bli framtung. Det är viktigt att hästen förstår och svarar lätt och rätt på framåtdrivande, förhållande och sidförande hjälper. För att få hästen att arbeta på rätt sätt måste du kolla att dessa grundläggande hjälper fungerar. Om de inte gör det får du börja med att träna in dem. Ett bra sätt är att först träna hästen från marken.

Det är bra att du rider för en duktig instruktör som kan hjälpa dig i träningen så att du får en välriden häst och därigenom en välmusklad häst.

En häst bygger rätt muskulatur om den rids och fodras riktigt!

Hälsningar

IA

Fråga 13 maj 2006

Hej

Jag rider ett islandssto som helst väljer att tölta. Min fråga är hur
försiktig man skall vara med att låta henne tölta i uppförsbackar? Hon
gör det gärna men jag kan inte se att det i längden gynnar hennes
förmåga att röra sig. Om jag förstår det hela, något så när rätt, är
tölten knappast en rörelse som är "vägvinnande" uppför  Jag är rädd att
jag "rider på henne" spänningar och ett rörelsemönster som leder till
hon blir stel istället för lösgjord. Jag har fått olika råd, någon
tycker att jag överdriver och hävdar att hästen väljer det som är
naturligt och därmed det som är lämpligt medan en annan säger; visst
trav bygger muskler på ett bättre sätt. Men det var just det här med
tölten. Om en "naturtöltare" i sitt s k naturliga val väljer en gångart
som under vissa omständigheter (uppförsbackar) i längden missgynnar
utveckling av kraft, lösgjordhet och teknik (det sammanlagda sättet att
utföra gångarten på).
När hon kom till mig för ett år sedan var hon dåligt musklad och endast
lite hanterad, jag har jobbat på det. När det gäller att skapa
möjligheter för henne att bygga upp muskulatur och att bära sig och mig
balanserat har jag satsat på att skritta rätt mycket uppför och att
trava. Hon har himla god vilja framåt och det känns helt enkelt som om
hon vill springa av sig ibland, när det bär av uppför har jag då valt
galopp. Tölten verkar finnas där ändå...

Vänliga hälsningar Ylva

Svar

Hej Ylva!

Jag tycker att du resonerar klokt och själv kommit fram till hur du skall rida ditt sto.

Följande kan jag rekommendera:

Skritt lämpar sig att rida överallt: uppför, nerför och på plant underlag. Det är jättebra att skritta mycket för att bygga upp hästen som du har gjort.

Traven tränas bäst på plant underlag och i svag uppförsbacke. Blir det för kraftig uppförsbacke tar hästen i olika mycket i traven och blir ojämnt stark.

Även tölten tränas bäst på plant underlag och det går även bra att rida tölt i svaga nerförsbackar.

Galoppen kan ibland gynnas av en svag uppförsbacke och lämpar sig även bra att rida i kraftiga uppförsbackar. Givetvis går det även bra att träna galopp på plant underlag.

Hälsningar IA

Fråga 26 april 2006

Hej! Jag har precis börjat rida en unghäst med bra galopp och jag undrar hur jag skall träna för att bibehålla hans bärighet i galopp?

Anna

Svar: De flesta islandshästar har naturligt bra galopp precis som din unghäst. Däremot har många hästar som är ridna en tid stora problem med galoppen, de blir ofta stressade. Ett av de viktigaste råden är att rida galopp under lugna trygga omständigheter och fortsätta med det även när hästen töltsätts och om det är femgångare när passträningen inleds. Det är just när unghästen börjar tränas i gångarter med samsidig benförflyttning (tölt och pass) som galoppen lätt försämras och det är då det är extra viktigt att även fortsätta att träna galoppen. Med trygga omständigheter menar jag en ridbana med bra underlag (ej för hårt eller halt och isigt), och en miljö som hästen känner sig lugn i. De flesta ridhus passar bra att träna galopp i. 

Hästen skall under hela sitt ridliv kunna göra övergången trav – galopp – trav. Checka ofta av  att den här övergången fungerar. Det underlättar om ryttare sitter i trepunktsits och lättar på handen. Arbetas hästen i en lösgjord form med lång överlinje i trav är det oftast lätt att fatta galopp. När det fungerar är nästa steg att träna galoppfattning från skritt för att öka bärighet och lydighet i galoppen.

För att se hur hästen rör sig kan det vara bra att longera eller dubbellongera den i en rundpaddock och göra övergångar från trav till galopp och sedan bryta av till trav igen. Då kan ryttaren se hur hästen arbetar.

Personligen tycker jag galopp är den roligaste gångarten att träna och då tycker mina hästar det också! Om galoppen tränas rätt ger den bla: lösgjordhet, bogfrihet, aktion, framåtbjudning, kondition, glädje och acceleration. Mer galopp åt folket!

Hälsningar IA