|
IA och Diva gosar på VM 2003 Foto: Eirikur Jónson
|
Fråga Ia & Denni Har du något som du undrar över? Passa på att fråga oss! Klicka på länken “Fråga nu”
|
 Här är en fin uppställningsbild på vår Diva från Gategården som har 9,02 exteriört (högst i världen). Hästen måste vara stolt för att bli så här vacker! Bilden är tagen av Ingela Bjurenborg när Diva tog sitt VM-guld 2003. Bilden hör till frågan den 28 december. Fråga 29 december Hej Ia. Är ett tredelat bridongbett mycket skarpare än ett tredelat muffbett ( eggbett)? Ibland när jag rider på bridongen går han bakom lodplan.Jag rider med mkt mjuk hand. Vad tror du? Mvh Inga-Lill Hej Inga-Lill! Eftersom eggbettet har en viss hävstång tycker jag det borde vara tvärtom, men det är ju det som är så fascinerande med ridning – att det ofta inte är som man tror eller räknar ut. Som hästen reagerar – så är det! Är bridongbetten tunnare än eggbettet kan din häst bli känsligare när du rider med det bettet. Isåfall tycker jag att du kan prova att rida med en ngt tjockare bett. Arbeta med sidvärtsrörelser när din häst går bakom hand för att få honom att ge efter ärligare i bakbenen och söka sig mer fram till handen. Hälsningar IA Fråga 28 december Hej Ia och Denni! Hej Ebba och tack det samma! För att kunna ställa upp hästen bra måste man träna på det. Det är viktigt att träna rätt och ganska kort tid eftersom en uttråkad häst aldrig gör sig bra. Målet med uppställningen är att hästen ska se ut som den gör i hagen när den ställer upp sig själv och är stolt och mycket intresserad av något. Hästen ska ha både förtroende och respekt för den som ställer upp hästen. Den som håller i grimskaftet ska kunna få hästen att stå stilla och gå bakåt och framåt utan att behöva röra hästen eller använda grimskaftet utan bara genom att använda kroppsspråket. Då är hästen tillräckligt uppmärksam för att ställa upp sig bra. Hästen ska komma upp i manken och slappna av i överlinjen (ej upp med huvudet). När hästen ställer upp sig bra räcker det att den står några sekunder i början för att därefter få beröm och få slappna av igen. Det är bra att träna en kort stund varje dag. Sedan ska underlaget vara rakt (absolut inte nerförsbacke) och bakgrunden neutral (helst inte fyra bilar och en skottkärra…). Herregud detta var ju en hel vetenskap, men jag är ju gift med en perfektionist som är mycket duktig på att ställa upp hästar och jag har ofta sett när han tränar uppställning inför bedömningar. Lycka till önskar IA Fråga 28 december Hej Ia! Hej! Min åsikt är att om hästen inte är halt vid böjprov har den inte ont och om den då har spatt har den i varje fall inga problem av det. Fast isåfall är det viktigt att hästen böjs just när du som ryttare upplever att det är något som inte stämmer. De elever som jag haft där vi misstänkt spatt hos deras häst (o som tyvärr haft det eller någon annan hälta) har varit mycket ojämna i träningen tex. travar bra en dag och inte alls nästa dag, töltar helt mjukt för att plötsligt bli mycket trav- eller passtaktiga, vill inte böja sig alls på volten, svåra att få i en galopp vilket inte varit något problem tidigare osv. Dvs. stora oförklarliga försämringar trots att träningen är relativt likadan. Det du berättar när du longerade din häst låter lite misstänkt, men behöver absolut inte vara det. Ofta finns lösningen i träningen. Jag tror att jag måste se dig och din häst under en tid för att kanske kunna ge ett svar. Lycka till med din häst önskar IA Fråga 24 december! En fråga till er hemsida; Vad gör man med en ung häst som Hej och tack det samma! Bra att du tagit bort vargtänderna och testat 12 olika bett nu blir det till att byta händer…. Skämt åsido så är det flera unghästar som i början verka ”felskapta” i munnen och helt naturligt lägger tungan över. Vi brukar använda ett kort bett och ge hästen ngt att äta (det är lättare att göra det med tungan rätt). Därefter måste hästen svara otroligt lätt på bettet, den får under inga omständigheter ”lägga” sig på handen då det trycket som då uppstår i munnen ofta gör att hästen direkt lägger över tungan. Jag skulle prova att bara ha bettet i munnen (utan tyglar) och sedan använda en ridkapson med tygel och träna med den så att hästen blir riktigt lydig för dina tygelhjälper. När det fungerar bra kan du ha två tyglar och byta till kapsontygel omedelbart om tygeln till bettet inte fungerar. På det sättet blir det aldrig tryck på tungan och hästen blir samtidigt lydig. Känn ofta att tungan är rätt. Lycka till önskar IA Fråga 17 december Hej Ia! Jag har en valack född -03. Han har lätt för alla gångarter (ren 4-gångare) och rör sig med hyfsad spänst. I somras började jag med töltsättningen och det har bara gått bra, han töltar inte i perfekt form men inte med världens underhals heller. Nu till problemet: sedan tölten har blivit mer och mer säker så har han fått svårare och svårare för höger galopp. I tölten vill han gärna ställa sig åt vänster och jag har väl först nu börjat kräva att han ska vara mer rakställd på rakt spår och högerställd i högerkurvor (men då faller han lätt i trav). Hej Karolin! Kul att du uppskattar frågespalten! Jag blir lite fundersam när din häst ibland har svårt att fatta höger galopp även vid longering. Jag tycker att du som första åtgärd ska låta en duktig hästveterinär gå igenom din häst så att du kan säkerställa att han inte har ont någonstans. När du vet det kan du gå vidare till själva träningen. Jag håller med dig om att det inte är någon mening att fokusera på galoppen och, som du själv skriver, få rätt galopp var femte gång. Då förstärker du bara problemen. Istället tycker jag att du ska träna från grunden och försöka hitta var orsaken till att det är svårt att fatta högergalopp. Själv är jag ingen teoretisk ryttare som vet vilken muskel som behöver tränas mer eller just det bakbenet osv. utan tänker mig hästen som en helhet. Jag tycker du ska börja ridpasset med att rida igenom hästen och då upptäcks alltid något som är svårare i ena varvet än i det andra varvet och där startar träningen. Efter uppvärmningen ska ryttaren först i skritt sedan i trav, tölt eller galopp (beroende på vilken gångart hästen har lättast för och trivs bäst att arbeta i, för din del – inte galopp.) ställa hästen, böja hästen, flytta undan för skänkeln, allt åt både höger och vänster och även kontrollera att förhållningen och framåtdrivningen fungerar. Hästen ska svara på lätta hjälper. Alla dessa hjälper ska renodlas, vilket betyder att ryttaren tränar på en hjälp i taget och ser till att hjälperna fungerar var för sig innan de kopplas ihop till tex. en halvhalt. Jag är säker på att du i det här arbetet hittar någon övning som din häst har svårare för och ni behöver arbeta mera med. Tänk på att det är bättre att arbeta i en sakta gångart och få igenom hjälperna än att rida i en snabbare gångart och inte komma till ridning. När du har löst det har du kanske löst galopproblemet också. Hoppas det!Ofta tar grundgångarterna lite ”stryk” när hästen töltsätts, men de brukar förbättras när hästen vänjer sig vid att ha fyra gångarter. Antagligen är det så för dig och din häst också. Blir, som jag skrev i början, lite undrande eftersom din häst även har problem vid longering. Lycka till med träningen önskar IA Fråga 14 december Hej på er! Har nu landat efter en intensiv helg med kursen "hästens arbete i töm" så som Anders tycker att det ska heta.. En fråga Är det en myt att inkörning/arbete framför vagn är negativt för tölten på en islandshäst? (Jag vet vad Anders svarat men är förstås nyfiken på vad ni som arbetar med den gångarten har för uppfattning.) Tack för denna gången - ha det bra! Hälsningar Ylva o Frimann Hej Ylva! Roligt att du och Frimann har varit på kurs för Anders Eriksson. Han är verkligen duktig. Vi har kört in några hästar, bla två av våra hästar som vunnit SM i tölt, T1. Jag har tidigare arbetet med travhästar så jag tycker att det är mycket roligt att köra. Jag tror att det kan vara nyttigt för en ridhäst att variera arbetet ibland och då som omväxling ta en tur med vagnen. Min erfarenhet är att tölten inte påverkas alls om hästen körs då och då med en lätt vagn. Däremot tror jag att det kan var negativt om hästen drar tunga lass ofta (tänk timmerhäst i skogen). Hästen ska trava framför vagnen. Hälsningar från IA Fråga 13 december Hej! Jag har läst Din intressanta och kloka spalten i Islandshästen. Väldigt givande läsning! Tack! Min fråga gällde råghalm. Jag har länge funderat på och undersökt, men inte hittat något vettigt svar om varför råghalm inte är lämplig för hästar. Ha det så bra!Hälsningar Maire Hej Maire! Roligt att du tyckte det jag skrev i Islandshästen var givande! Jag mailade din fråga om råghalm vidare till ”min” foderexpert, Kristina Ekström, och hon svarade så här: Råghalm används inte så ofta och har nog fått ett oförtjänt dåligt rykte eftersom ett fåtal hästar kan vara allergiska och bli tjocka i benen etc. Personligen tycker jag den suger dåligt, om man inte kört med några knivar i hacken på tröskan, väldigt lång och trasslig, men vacker och ljus! Den kan precis som kornhalm ha lite "vassa spröt" från axet. Lite låg smaklighet som foderhalm. Likaså rågkärnan har låg smaklighet. Hälsningar till dig, Hasse och Annika från oss båda Fråga 13 december Hej Jag har läst Din artikel i Islandshästen samt var med på kursen på Strömsholm 7-8 nov. Jag har även läst Dina foderråd på internet. Jag är nybliven hästägare sedan drygt ett år och har mycket att lära. Om Du undrar finns mina hästar i hästpresentationen Frigg. De heter Vidja och Gna. Gna betäcktes men blev antagligen inte dräktig. Hon fick inte fång. Vidja är konstaterat dräktig och skall föla i april enligt ultraljud kring den 10:e. När Vidja gick med hingsten fick hon fång, han hade kraftigare bete och det blev för stor omställning. Hon har haft fång för några år sedan, då ägde inte jag henne. Hon blev bra med medicin och tycks inte tagit någon skada. Hon är som före betäckningen. Hon är en jättefin ridhäst för mig. Det jag undrar nu är. Hon får vårt eget ensilage : kvot 9 utmärkt grovfoder. Vid högdräktighet skall man ge proteintillskott, de flesta ger havre. Vad tror Du om detta? Fång och kraftfoder vågar jag det? Veterinären kan inte islandshästar, men hon tror att jag bara ska ge hösilage. Då får hon inte tillräckligt med protein vad jag kan räkna ut. Hon får ju heller inte bli tjock. Jag väger ensilaget varje gång de får tre gånger dagligen samt fri tillgång på halm. De går ute året runt men kommer in stallet och utfodras i boxarna efter som Vidja får mer än Gna ca 7kg hösilage + en ½ dl hippogrow mineraler med lite äpple och morötter i. Jag har aldrig gett kraftfoder. Hon rids inte mycket, som en promenadhäst eftersom jag är 59 år och inte har ork och tid. Hästen har ju mycket större kapacitet. Kommer att sluta helt med ridningen efter nyår och tar korta promenader med henne när jag kan och det är ljust. Jag är nybörjare på detta har aldrig haft ngt föl. Vi har hästarna i växelbete med får på sommaren de har hittills varít parasitfria vid träckprov. Det är väl bäst att kolla detta i samband med fölning. Vänliga hälsningar Carin Svensson Hej Carin! Tyvärr kan jag nästan inget om hur fånghästar ska utfodras. Jag har två frågor till dig: Är din häst i lagom hull? Om hon är det så tror jag att det räcker med grovfodret du ger och komplettera med mineraler och vitaminer. Behöver hon gå upp i vikt (ett dräktigt sto ska hellre vara lite rund än för tunn) så tycker jag du ska öka ensilaget. Vilken ts har ditt ensilaget? Här följer lite fakta om fång från ”min” foderexpert Krsitina Ekström: Återkom gärna med svar på mina två frågor! Hälsningar IA Fråga 12 december Hej Hej Lise-Lott! Förutom i nr 8 -08 av tidningen Islandshästen har jag skrivit om täcken på vår hemsida två gånger: i Månadens tips December 2007 och svarat på en fråga om täcken den 11 januari 2008. Hoppas att du hittar vad du söker! Hälsningar IA Fråga 7 december Hej Hej Maria! Så roligt att du tycker att vår sida är underbar! I nästa nummer av Islandshästen, som kommer i slutet av den här veckan, skriver jag om vila. Dessutom handlar Månadens tips i november 2006 om ridhästars vila. Läs gärna det tipset. Om stoet är fött på Island och sedan importerats till Sverige och där utvecklar eksem kommer det stoet inte lämna fler avkommor med eksem än svensfödda eksemfria ston. Om det däremot är ett svenskfött sto som har eksem kommer hennes avkommor tyvärr ha större risk att få eksem. Vi skyddar bara de hästarna som har eksem med eksemtäcke (och nu vi har sålt dem). Hade vi haft någon nyimorterad häst skulle vi använda eksemtäcke på den de tre – fyra första åren i Sverige, från april – november när hästen är ute. Vi har bara en häst som är från Island och det är Venus mor Týra och hon har som tur var inte eksem. Hälsningar IA Fråga 18 november Hej Ia! Trevligt att du delar med dig av dina kunskaper i tidningen islandshästen. Intressant det du skriver om skritten, jag har varit med om vissa tillfällen då man ridit andras hästar att så fort man börjar korta tygeln så börjar hästen takta, vilket är väl ett resultat av att man låtit det direkt hända något. Hästen har inte fått skritta i lugn och ro först. Jag håller med dig att det är underbart att "gunga" fram på en häst med bra och avslappnad skritt. Du skriver att du ger hästen ett tydligt tecken när du vill att något nytt ska hända. Min fråga till dig är vad kan det vara för form av tecken? Mvh Susanne Hej Susanne! Kul att du tycker att det jag skriver om skritten är intressant! När jag tränar hästen i mellanskritt är mina sittben avslappnade och jag sitter med neutralt säte. Om hästen spänner sig lugnar jag den med min röst och smeker ev. hästen precis där manen slutar. Jag försöker också böja halsen så att hästen länger ena sidan o söker sig framåt nedåt vilket alltid har en lugnande effekt på en häst. När huvudet kommer längre ner tänker hästen ”jag ska äta gräs” och blir lugn o välmående. När huvudet är högre upp tänker hästen ”var är det som är farligt”. Men din fråga var vad jag ger hästen för tecken när jag vill att något nytt ska hända. Då gör jag tvärtom: sitter till i sadeln, sätter mig djupare på sittbenen intar ett mer drivande säte och fångar upp den drivningen med tyglarna. Går hästen emot tygeln när jag tar kontakt med bakbenen sidför jag den för skänkeln. Jag tycker att detta fungerar bra eftersom hästen är mycket känslig för vad ryttaren gör i sadeln. Hoppas att detta var svar på din fråga. Hälsningar från IA Fråga 10 november Hej! Hej Jenny! Kul att du uppskattade clinicen!! Vi har orginalbommar, Childéric har inget annat. Det är en träbom med fjäderstål på gammalt traditionellt vis mao inga konstigheter. Vi har beställt var sin "normal"stor/bred sadel (för islandshäst). De är inte gjorda efter någon speciell häst. Vi är extremt nöjda med våra sadlar!! Använder dem på alla ridhästar.För unghästar har vi en Wintecsadel, som det inte gör något om den tex. "gnids" mot rundpaddocken vid longering. Denni rider också i Wintecsadeln den första månaden på unghästarna. Hälsn IA Fråga 7 november Stort tack att du blivit skribent i islandshästtidningen. Härligt med en människa som gärna ger utav sin stora kunskap. Skulle vara mer sånt i tidningen. Då jag har 2 unghästar skulle jag gärna vilja ha lite hanteringstips och vad jag kan jobba med inför inridning. Dom åker till Lollo nästa höst, då jag köpt dom av henne, och vi har en jättebra dialog....alla säger som vanligt olika saker om vad dom SKA kunna, men jag brukar plocka godbitarna och än så länge funkar det bra. Däremot om man nu får önska sig ett ämne, ja...då är detta mitt val.Har många gånger tänkt att jag skulle vilja kika in på er gård, då ni verkar ha en mkt sund inställning och tänk. Detta genomsyras ju på era hästar....underbart att se...kanske blir det ngn gång då man är åt det hållet.mv. Madeleine Hej Madeleine! Så glad jag blir över att få veta att du tycker bra om det jag skrev i Islandshästen! Före inridningen brukar vi lära hästarna att ha grimma på sig, flytta sig åt sidan i stallgången, bli ledda på båda sidorna, stanna när vi stannar utan att vi behöver ta i grimskaftet (gå fot), gå runt oss i och byta varv, dvs. följa grimskaftet, backa, lyfta hovarna och så gör vi dem vana vid att bli borstade. Allt detta ska göras utan motstånd och med små signaler. I hagen vill vi att de nyfiket kommer fram och att vi lätt kan ”sända” iväg dem och att de är livliga och fartfyllda utan att vara spända. Lycka till med dina unghästar önskar IA Fråga 7 november Hej Ia Hej! Tack för ditt mail! Några följdfrågor:Vad är ts på höet? Är det vanligt hö så brukar det vara 84 ts.Du anger mj i per kg hö och proteinet per kg ts. Kan jag få båda angivet i samma. Hur kraftig är din häst? Känns revbenen? Hur mycket hö får din häst idag per dag? Har han/hon något höstbete i hagen? Vad är hestaMix? Hälsn IA Hej Ia. Och tack för den hjälp du ger,så här står det på analysen: Torrsubstans 84% Smältbart råprotein 30g/kg foder Energi,foder 8,3 MJ/kg foder Råprotein 70 g/kg torrsubstans Smältbart råprotein 34g/kg torrsubstans Energi 9,9 MJ MJ/kg torrsubstans. Min häst är liten 130cm. Tjock ,känner inte revbenen. 13år valack som rids 4-5ggr per vecka i naturen ca 1-1,5 timme per gång. Idag får han 4kg hö. Går på väldigt nerbetat sommarbete. Hesta Mix är ett Basfoder som St. Hippolyt i Danmark säljer. Han får 4hg av det, det innehåller vitaminer mineraler energi protein. Med vänlig hälsning Barbro Hej Barbro! Ditt grovfoder har lite låg proteinhalt, men högt energivärde. Eftersom din häst är för tjock så tror jag att det höet kommer passa honom bra. Om han får tillgång till höstbete räcker det med 4 kg hö/dag, annars ska du nog ge 1 kg till per dag. Ha bara koll på att han inte blir tjockare. Undrar om du ska ge 4 hg kraftfoder? Kanske istället köpa ett vitaminiserat mineralfoder så du bara behöver ge ca 1 dl om dagen. Jag rekommenderar dig att kontakta Kraffts foderrådgivare och be dem hjälpa dig med uträkning av mineraler o vitaminer. KRAFFT Direkt tel: 020 - 30 40 40 och tala med Anette Andersson, Elisabeth Slättsjö eller Malin Heurlin . De svarar på frågor och räknar foderstater, utan kostnad. Lycka till med fodringen i vinter önskar IA Fråga 31 oktober Ja det är ju fantastiskt bra att kunna ställa frågor här på er sidan. Jag undrar lite över min unghäst, en treåring som jag har precis börjat att rida in. Det går verkligen jättebra i all hantering men när det kommer till gångarterna så känner jag mig osäker eftersom min häst har så himla stark tölt. Hej! För att kunna svara på din fråga vill jag veta: Travar den häst under sig själv i hagen och/eller i rundpaddocken - aldrig, sällan, ibland, ofta eller alltid? Hälsn IA Vi ska börja med att sätta på henne skor nu i veckan så kanske det löser sig av sig själv! Jag såg att du också rekommenderade någon annan i din frågelåda det där med att sätta på skor på hästar som inte travar. Min häst travar ibland (fyrtaktig) i hagen men hon väljer alltid tölt först. Hon har blivit riden bara ett tiotal gånger och inte alls med bett så vi har lite framför oss...Men det är ju så himla kul att jobba med sin unghäst! Tack för ditt svar. Hälsningar,Helen Hej Helen! Jag tycker du resonerar vettigt när det gäller din hästs gångarter: att låta henne hitta balans o styrka först. Däremot rekommenderar jag att du skor henne innan nästa ridtur (om du inte rider på mjuk sand). Och det skrev du ju i mailet att du ska göra. Om en häst som har fyrtaktig trav blir lite lite öm i hovarna kan det räcka för att den ska undvika traven en lång tid framöver (även efter skoningen). När din häst har blivit skodd blir det spännande att se om hon väljer traven i rundpaddocken. Gör hon det tycker jag att du ska träna traven en del där. När du lärt henne bettet och hon förstår de grundläggande hjälperna och svarar lätt på dem, kan du börja påverka hennes gångarter även från ryggen. Vi (Denni) erbjuder alltid unghästarna att trava genom att sitta i balans i trepunksits o berömma dem när de travar. Väljer någon ändå att tölta får den hästen göra det tills ryttaren genom sina hjälperna kan påverka vilken gångart hästen går i. I hästträning ska ryttaren bygga på hästens starka sidor eftersom det blir ett positivare arbete och även gör hästens svaga sidor bättre (speciellt med en unghäst). Lycka till med din unghäst! Ni verkar ha roligt ihop! Hälsningar IA Fråga 21 oktober Hej Ia och Denni,
Hej Annika! Mitt svar på din fråga är: Absolut! Med rätt träning, mycket tålamod och tid är inget omöjligt. När jag köpte mitt sto Týra som femåring (idag 21 år gammal) kunde jag inte ”fånga” henne i boxen. I år tom gnäggade hon när hon ser mig i hagen (men det satt långt inne). Jag vet inte hur du tränar din häst idag eftersom du inte skrev om det i mailet. Lycka till önskar IA Fråga 17 oktober Hej Ia och Denni! Hej Bodil! Vi är inte så nöjda med underlaget på vår ridbana, men håller med dig att den har blivit bra efter några år. Felet var att vi hade sand överst som var för mjukt att rida på. Men efter vi kört oräkneliga timmar med en ”padda” blev den helt ok. På vår förra gård, Hocksbo, var däremot paddocken som vi gjorde helt perfekt. Där hade vi stenmjöl 0 -8 överst. Du kan själv avgöra vilket material du ska ha till ”toppskiktet” genom att ta sanden i din hand och krama om den. Då ska sanden/gruset packa ihop sig och när du öppnar handen ska sanden ha bildat en ”klump”. Om sanden/gruset istället rinner genom dina fingrar och inte alls klumpar ihop sig kommer underlaget att kännas som att rida på en sandstrand dvs alldeles för tungt. Det absolut bästa underlaget är att lägga ”Ottomattan” och över den ”Terra-Tex” som finns hos www.ridbanan.com. Vi kommer att ha det i vårt ridhus. Våra treåringar arbetar vi med 4 – 5 ggr/vecka tills de är ridbara sedan låter vi dem vila. Det arbetet brukar ta ca 1 månad. När de får vila är de i genomsnitt ridna ca 8 – 10 gånger. Lycka till med ridbana o unghingst önskar IA Fråga 16 oktober Hejsan Ia o Denni! Glada häls./ Tina S" Hej Tina! Roligt att du uppskattar vår sida! På några hästar som har grisepassat hela sin uppväxt räcker det med att de får skor (ny balansering) och börjar tränas så kommer traven direkt. Hoppas att det är så med den unghästen du beskriver! Vi brukar släppa unghästen lös i paddocken när den är nyskodd och försöka få den att bli lite ”upphetsad utan att bli stressad. Hästen får göra många övergångar mellan gångarterna för att se om det kommer någon trav. Börjar hästen trava försöker vi se när den gör det och därefter träna så att vi lyckas få den att trava igen och då belöna hästen genom vila och vänlig röst. Oftast är det bra att arbeta ett tag från marken tills traven är starkare och därefter träna uppsutten. Det passar bra in på en unghäst då den arbetas mycket från marken. Travar hästen inte alls hur du än beter dig skulle jag rekommendera att du rider in hästen och hoppas att traven kommer någon period i inridningen. Gör det inte det då heller (mycket ovanligt) kan det vara bra att töltsätta hästen först och sedan leta efter traven från tölten istället. Tölt är ju hälften pass och hälften trav….. Hör av dig o berätta hur det går tycker IA Fråga 16 oktober Hej på er. Hej Gunilla! Alltid lika roligt att höra ifrån dig och Jesús! På unghästar ska ryttaren alltid rida lätt. Senare när hästen börjar arbeta i en korrekt form och väljer överlinjen blir ryggen starkare och då kan ryttaren sitta ner. Vid nedsittning kan ryttaren påverka hästen mera. Under uppvärmningen och nedtrappning ska ryttaren dock alltid rida lätt (även på den hästen som kommit långt i sin utbildning). När ryttaren ska börja träna på nedsittning i trav är det bäst att börja i longering. Då kan ryttaren helt koncentrera sig på sitsen och linföraren ansvarar för hästen. Under det här arbetet ska hästen vara inspänd (tänk på säkerheten). Kram IA Fråga 13 oktober Hej Hej Barbro! När vi skulle bygga vår rundpaddock mailade jag till Eyjólfur Isolfsson och frågade vilken storlek som är bäst. Han rekommenderade 15 meter i diameter och vi är mycket nöjda med den storleken. Kul att du gillar hemsidan! Hälsningar från IA Jag är intresserad av vad ni lägger fokus på vid den fortsatta träningen av unghästen som är 3,5år då den fått vila en månad? Hej! Då brukar vi börja rida hästen med bara bett (innan har vi kapson också) och börjar träna på att flytta undan för skänkeln även i skritt (tidigare från marken och från halt) och både för inner och ytter skänkel. Hästarna rida ut mer under den här perioden och vi fortsätter att träna på att de ska var lätta i bettet och svara snabbt och känsligt för hjälperna. I slutet av andra träningsperioden börjar vi ”nosa” lite på tölten. Hälsn IA Fråga 11 oktober hej ia och denni! jag ska nu börja träna en unghäst som inte är hanterad alls och jag undrar vad man börja med? Han är tre år nu och är fortfarande hingst men ska kastreras ganska snart tacksam för svar / emelie Hej Emelie! Jag tror att du får svar på din fråga om du läser mitt svar på frågan som jag fick den 24 augusti. Hör annars av dig igen. Lycka till med din unghäst önskar IA Fråga 7 oktober Min häst är väldigt trött och seg märkte jag igår när jag red igen efter att han endast longerats någon gång under den senaste veckan. Jag misstänker att det är pälssättningen. Vet att han blir påverkad på hösten och har tidigare provat B-vitamin men kan inte säga att det blir någon förändring. Frågade en veterinär en gång och hon sa då att B-vitamin är överreklamerat och inte har någon som helst funktion, inte ens om det ges intravenöst. Har du några tips? Följsfråga: Är din häst klippt? Ja, jag klippte honom för 2 veckor sen. Halsen, bogen och under magen. Många hästar bli lite tröttare under hösten och speciellt när det blir några riktigt varma dagar mitt i höstrusket. Jag utgår ifrån att din häst får en väl balanserad foderstat och är i normalhull, om inte - ta tag i det först. Om hästen är mycket tröttare än normalt kan veterinären ta ett blodprov för att se att din häst inte har eller har haft någon infektion. Du kan själv tempa honom under några veckor. Förhoppningsvis är han kärnfrisk och bara lite bekväm. En häst ska, trots pälssättning, svara snabbt för hjälperna och vara lydig och alert. Däremot behöver ryttaren inte under den här perioden kräva topprestationer av hästen. Jag har också hört att B-vitamin är överreklamerat, men jag vet inte. Vi ger inga sådana tillskott till våra hästar. Just nu får de inget kraftfoder alls. Mitt tips (när du kollat att allt är som det ska) – rid på och kräv lagom, men det du kräver ska du få igenom, snabbt!! Hösthälsningar från IA Fråga 6 oktober Hej Ia! Hej Jenny! Vi kommer att ha ”Ottomattan” och över den Terra-Tex, se www.ridbanan.com Det är ett fantastiskt underlag att rida på. Lycka till med ridbanebyggandet önskar IA Fråga 5 oktober hej Hej Anna! Så roligt att du uppskattar våra clinics!! Hrimnir har flygande pass och fick mellan 5,5 – 6,25 (tror jag) för passen. Inför Hrimnirs 7-årsvisning började Denni träna lite pass på hösten och den var helt ok, men Denni trodde ännu mer på tölten och valde att satsa på att få 9,5 i tölt (vilket ingen häst fått i Sverige då). Den satsningen höll – det blev 9,5 i tölt och bara lite lite poäng i pass. Hrimnir var inriden när han kom till oss, men vi fick veta att inridningen gått mycket bra. Tölten kom snabbt och utan problem. Hrimnir har extremt lätt att gå otroligt fort i tölt och har en formidabel kurvteknik – han ökar i kurvorna! Traven är också kanon. Vi kunde önskat att han hade mer naturlig aktion i arbetstölten. Hrimnir har ett underbart lynne, samarbetsvillig med mycket humor och glädje – en häst att älska! Lycka till med din Hrimniravkomma önskar IA Fråga 5 oktober jag har en valack på 3,5år som är på inridning nu,han har varit där i en månad och det går jätte bra. jag har tänkt att när han kommer hem så rider jag honom kanske i 1 månad så vi får lära känna varandra på ryggen men sedan ställa av honom några månader.hur länge brukar ni ställa av eran ny inridna hästar? Hej Madeleine! Roligt att inridningen av din häst går så bra! Ang. vila och unghästar – läs gärna fråga och svar från den 8 september i år. En islandshäst kan tävlas från 5 års ålder, och starta på SM, NM och VM från 6 år. Skänkelvikning är utmärkt att träna med unghästen efter den första vilan. Öppna och sluta bör hästen bli lite starkare innan ryttaren börjar träna. Det är svårt att svara på exakt när, det beror så mycket på hur hästen och ryttaren är. Jag tycker du tänker helt rätt – en islandhäst är en häst bara med fler gångarter än de flesta andra hästraser. Lycka till med din HÄST önskar IA Fråga 4 oktober Hej Ia & Denni! Jag har en fråga om hö. Jag har en liten flock på 9 st islandshästar från föl till pensionsålder. Och vi har foderhäckar som vi lägger höet i och det jag undrar över är om man kan ha fri tillgång på hö eller finns det någon risk med det, jag vet att dom har det till andra hästraser men hur är det med islandshästar. Tanken bakom är ju att fylla upp dom så att dom kan äta dygnet runt. Ha en bra dag! Mvh Malin Hej Malin! Min erfarenhet är att det är mycket svårt att fodra föl ihop med hästar i alla åldrar. Det som oftast händer är att hästar i ridbar ålder blir för feta och/eller att fölen blir för tunna. Det går bra att ha föl, ettåringar, digivande o dräktiga ston o pensionärer ihop i en flock. De kan få fri tillgång på bra grovfoder. Däremot hästar i ridbar ålder bör fodras 3 – 4 gånger per dag. Vi har själva inga hästar som får fri tillgång på grovfoder, men de har alltid tillgång på bete (vinterbete på vintern) så de äter en stor del av dygnet. Hälsningar från IA Fråga 26 september Hej Ia ! Hej! Roligt att du hittar mycket nyttigt på vår hemsida! När jag började med islandshästar var det vanligt att man började mycket tidigt med töltträningen, ofta innan hästen förstod de grundläggande hjälperna (framåtdrivning, förhållning och sidförande). Det gjorde ofta hästarna stressade och höga i formen. Så för några år sedan började pendeln svänga åt andra hållet: hästen skulle förstå hjälperna arbeta och i en korrekt form i grundgångarterna innan töltsättningen påbörjades. Det låter ju bra, i varje fall teoretiskt, men vi har upptäckt att det även kan vara negativt att påbörja tölten för sent, när hästen har blivit alltför ”stadig” i grundgångarterna och kan då också bli stressad när det krävs något annat. Nu pratar jag om hästar som rör sig naturligt i trav och som inte börjar tölta av sig själva. Nu har vi landat mittemellan och förbereder hästarna väl så att de kan de grundläggande hjälperna, är känsliga och svarar snabbt på dem och sedan börjar vi töltsättningen. Med detta vill jag säga: börja töltträningen nu och ta hjälp av en instruktör som har erfarenhet av tölt. Ev blir nästa clinic i januari. Lycka till med töltsättningen önskar IA Fråga 19 september Hej Hej Maria! Så roligt att du tycker om vår hemsida! Vi klipper de äldre hästar som vi har i ordentlig träning (från att de är ca 5-6 år gamla) och som vi planerar att träna ändå fram till sommaren. I slutet av oktober brukar vi klippa hästarna och vi täckklipper dem. På vinterbilden på Venus under fliken ”Till salu” syns det hur klippningen ser ut. Vi använder inte täcke. När hästarna klipps så tidigt, som i oktober, hinner det växa ut lite ny päls som skydd. Våra ridhästar står alltid på stall nattetid. Hälsningar från IA Fråga 18 september Hej! Tack för svaret på min fråga om inridning. Jag undrar om ni kommer att hålla någon clinik fram i vår? Sen vill jag säga att det fantastiskt att se Dennis sits i sadeln, det var det första jag tänkte på när jag så ekipaget på banan SM:et i Strömsholm. Jag har själv ridit mkt dressyr på Ponny och stor häst för många år sedan. Jag har nu äntligen kunnat förverkliga drömmen att ha en egen häst, en islandspojk på 3,5 år (min första) har på börjat inridning och det går fantastiskt bra. Én del säger att det är så svårt att rida islandshäst, är det så? Vad är då denna svårighet i så fall? Tack än en gång för en informativ hemsida Mvh Susanne Hej! Kul att inridningen fungerar så bra! Vi planerar att ha clinic även nästa år, men tidpunkten är inte bestämd ännu. Javisst har Denni en naturligt bra sits. Han är också lagom lång och hans kropp har rätt proportioner för att sitta i en sadel på en häst. Vilken bra fråga du har. Jag är så trött på allt snack om att det är så svårt att rida islandshäst, som om det skulle var lättare att rida halvblod eller fullblod, eller vad menar de som säger så egentligen? Från början marknadsfördes islandshästen i Sverige med en slogan som var: ”Alla kan rida islandshäst”, vilket borde ha varit ”De flesta kan åka på en snäll islandshäst”. För att tvätta bort den felaktiga stämpeln (som vi själva skapade) så börjar det nu svänga åt andra hållet: att det är så himla svårt att rida islandshäst. På mellan- och hög nivå är jag säker på att alla hästsporter kräver mycket kunskap och erfarenhet och kan alldeles säkert oxå betecknas som svåra. På nybörjarnivå kan svårigheten med att rida islandshäst vara att du så tidigt måste börja känna vilken takt din häst går i och komma till någon sorts ridning för att kunna hålla isär gångarterna. På den nivån kan jag förstå argumentet att det skulle kunna vara svårare att rida islandshäst, men samtidigt inte eftersom islandshästar väger upp den svårigheten som finns med att hålla isär fyra eller fem gångarter med att de ofta har så bra lynne, vilket gör att de brukar gå dit de ska ungefär så fort som ryttaren vill. De är oftast mycket rara och ställer upp på mycket tok där många andra hästraser säkert skulle ha svårare att finna sig till rätta. Så jag tycker ändå att det går jämnt upp. Lycka till med den fortsatta träningen av din unga häst önskar IA Fråga 8 september Hej Ia! Tack för det informationsforum som er fina hemsida är! Jag undrar hur vi ska göra med vår 5-åring som blivit lite seg den senaste tiden. Han reds in som 3,5-åring, vilade en månad drygt och blev sedan riden ungefär ett halvår innan han blev skadad och fick stå i box i 13 veckor (det var förra vintern) och sattes sedan igång successivt. I somras vilade han en vecka och nu kommer som sagt denna seghet som jag kopplat ihop med pälssättning. Innan segheten har han varit relativt pigg, särskilt vid uteritt i sällskap med andra hästar, medan han ensam på banan varit mindre framåt och det har behövts mer drivning. Hade tänkt låta honom vila en vecka eller två nu för att sedan rida fram till vintern då han skulle få en längre tids vila, men har nu hört att unghästar som tappar framåtbjudningen snarast bör få vila en längre tid och bara "vara häst". Vad rekommenderar du? Hej Karin! Så roligt att du kallar vår sida för informationsforum! Jag utgår från att din häst är frisk och i lagom hull. Jag brukar rekommendera flera kortare vilor (några veckor) för unghästar hellre än en jättelång vila. Kanske ska du rida mer ihop med andra och tänka på att främja din hästs framåtbjudning genom tex. snabba korta galopper där du sitter i trepunktsits med eftergift på tygeln. Rid ibland i paddocken och när du gör det: tänk noga igenom innan vad du ska göra där. Gärna ett kort händelserikt pass: koppla inte ihop hjälperna utan använde en framåtdrivande hjälp och när han har svarat på den kommer en förhållning med tydlig eftergift. Var noga med att din häst reagerar direkt på skänkeln och att du aldrig behöver tjata med hjälperna. I kapitlet som heter Kyras ABC (s.45 – 55) i boken ”Dressyr med Kyra” förklarar hon detta på ett utmärkt sett. Jag kan varmt rekommendera hela den boken. Lycka till önskar IA Fråga 7 september
Hej Marianne Tack för din fråga! Det är mycket svårt för mig att svara utan att ha sett dig träna hästen. Eftersom det är en så ung häst så låter det på din beskrivning som att hon har svårt att själv hitta balansen i gångarterna. För att utesluta att din häst har ont kan det vara bra att låta en veterinär gå igenom henne. Min första fråga är: förstår hon de grundläggande hjälperna: framåtdrivande, förhållande och sidförande (till viss del måste hon kunna dem då du rider mycket sidvärts). Om hon gör det: svarar hon då lätt på de hjälpern? Om svaret på någon av frågorna är nej skulle jag börja träna från marken och sedan uppsutten i skritt. Jag skulle sedan lära henne trav – galopp- trav för att göra henne mer balanserad och för att främja framåtbjudningen. Det är viktigt i den senare töltträningen att hästen bjuder fram bra. Om galoppträningen inte fungerar vid ridning är det bäst att börja från marken, gärna i en rundpaddock. Användbara hjälpmedel, om hästen har svårt att hitta diagonalen i galoppen, är boots på frambenen som väger ca 150 – 200 gram. Det är inte “farligt” att träna tölt om det bara blir pass, men det blir ju inga framsteg i träningen. Mitt bästa råd till dig är att be en duktig instruktör titta på dig och din häst. Lycka till med din unga häst önskar IA Fråga 24 augusti Hej! Hej igen! Hej Susanne! Roligt att du uppskattar vår hemsida! En häst som är 3 ½ år brukar vi lära: Ledas på båda sidorna i skritt o trav Göra halt och backa (när den leds) Svänga både mot tränaren och bort ifrån tränaren (följa grimskaftet) Ovanstående görs först med grimma, sedan med kapson och till sist med träns ”Kyssa stigbygeln” Flytta bakdelen och framdelen för våra händer Longeras som jag beskriver i månadens tips för September Ha sadel på sig Longeras med sadel Kunna skritta o (helst) trava o galoppera med ryttare och stanna för ett lätt tygeltag både i paddocken och ute på vägarna (tur att jag har Denni då). Allt ska göras med lätta signaler så att hästen är lyhörd, känslig och känner sig trygg. Sedan brukar unghästarna få vila minst en månad innan träningen tar fart igen. Givetvis är ovanstående bara generellt och vissa hästar lär sig mera och andra mindre under den första träningen. Våra 3 ½ åringar är sedan tidigare borstade, hovarna är lyfta och vi kan leda dem. I hagen kommer de när vi ropar på dem och de ”fräser” iväg när vi ber dem om det. Det är viktigt att hästarna vill komma, men det är minst lika viktigt (ibland viktigare) att man kan sända iväg hästarna lätt. Vi ger inte unghästarna något kraftfoder om de är i normalt hull (våra är tyvärr nästan alltid, eller alltid, för tjocka…). Lycka till med den roliga inridningen önskar IA Fråga 7 augusti Hej Ia och Denni, skulle vilja höra era bästa tips för att hjälpa en häst som blivit muskelfattig baktill över korset, samt över ryggen. Hej Paula! Det är alltid svårt att svara på frågor om träning och fodring utan att sett hästen i fråga. Hur tunn är hästen över ryggen osv…. Generellt hjälper en bra foderstat där hästen får i sig de näringsämnena den behöver i tillräcklig mängd i kombination med korrekt träning. När en häst går i fyrtaktig trav arbetar den oftast med sänkt rygg och lång/ hög form o bygger då inte muskulatur på rätt sätt. Rids hästen dessutom av oerfarna ryttare blir det ännu svårare för hästen är arbeta på ett bra sätt. Extra foder (som är analyserat och en korrekt foderstat uträknad) i kombination med vila eller bra ridning bör hjälpa. Hjälper inte det bör man rådfråga med en veterinär. Hur lång tid det tar att bygga upp hästen beror på hur hästen ser ut idag och är dessutom individuellt från häst till häst. Jag har sett hästar ändra sig otroligt mycket på 1 – 2 månader. Lycka till önskar IA Fråga 6 augusti Hej Ia! Du nämnde att du använder Luc Childéric lädertvål och att du tycker att den är bra. Jag "googlade" lite på den, men hittar ingen återförsäljare. Vet du var man kan få tag i den? MVH //Karin Hej Karin! Så kul att du har hittat vår hemsida! Återförsäljare till Luc Childéric produkterna är Ellen o Co. Du hittar hennes visitkort med kontaktuppgifter till höger om vår hemsida. Ellen är en av våra samarbetspartners. Hälsningar IA Fråga 29 juli hej Hej Madeleine! Vi tycker att det är utmärkt att rida in hästar vid 3 ½ års ålder. Vi tar inte emot hästar på träning. Lycka till med din unghäst! önskar IA Fråga 10 juli Hej Hej Maria! Det går inte att svara på om ditt stos kliande på ett enda ställe är början till eksem, men jag kan lugna dig med att det behöver absolut inte var det. Hon kan ha fått ett sår som kliar och när det såret är läkt blir det inget mera. Det är bra att du behandlar såret och håller det under uppsikt. Även hästar som är helt eksemfria kan klia sig ibland, även om de inte har något sår. Precis som du skriver kan det ha blivit varmt under manen speciellt när hon har ett sår där. Om såret inte har läkt nu tycker jag att du ska be din veterinär titta på det. Hoppas att din häst inte har fått eksem! Hälsningar från IA Fråga 25 juni Hej! Hej Åsa! Så roligt att dina skänkelvikningar har blivit bättre efter clinicen! Sulorna som vi har när det är hårt ute har vi köpt på Bidermans i Eskilstuna, tel: 016-10 82 30. Det finns flera olika sorter (som är till för olika ändamål). Det vi använder när underlaget blir för hårt heter EQUI-PAK 180. Hovslagaren ”häller” i medlet när hästen är nyskodd och efter ca 2 minuter har medlet stelnat och sitter sedan på hela skoperioden. Det är godkänt att tävla med de här sulorna (bara man anmäler det vid incheckningen), men de får inte användas på avelsbedöming. Det går att använda sulorna både på fram- och bakhovar och det är helt suveränt om hästen är öm för stenar. Det finns bara en nackdel… det kostar mycket (som allt som är bra). Hälsningar IA Fråga 9 juni Hej Ia och Denni! Gunilla Hej Gunilla! Kul att clinicen har gjort dig med fokuserad när du tränar dina hästar! Jag tror att du menar mitt Flipisto? Jag red bara henne på clinicen. Till Venus styrka hör en enorm smidighet och naturlig balans o lätthet för gångarterna däremot fick vi arbeta en del med samlingen. Först lärde vi henne att svara lätt på framåtdrivande, förhållande o sidförande hjälper. När det fungerade bra fortsatte träningen med att rida på en centrerad volt på ca 14 – 16 m i diameter. Vi brukar ställa en kon i mitten av volten för att inte tappa centreringen. Därefter arbetade vi med åttvolter i samma storlek som volten (2 x 15 meter). Ytterskänkeln styr, innerskänkeln böjer, yttertygeln reglerar ställningen o innertygeln ställer. Här kommer den största svårigheten: ofta styr ryttaren med innertygeln istället för ytterskänkeln. Då kommer volten aldrig att bli centrerad o hästen kommer inte senare i träningen kunna samlas korrekt. Nästa steg är att flytta ut bakdelen utanför voltspåret för att lösgöra inner bak och därefter flytta bakdelen innanför voltspåret (tagen bakdel ungefär som sluta) för att samla hästen. Hela tiden arbetas hästen på volten och ska ha bra framåtbjudning och var lätt i bettet. Nu när Venus o jag kan detta växlar vi mellan övningarna efter vad vi behöver och då börjar hon sätta sig = samling. En härlig känsla! Lycka till med det otroligt roliga voltarbetet önskar IA Fråga 4 juni hej ia och denni
Hej Madeleine! Roligt att vår hemsida förmedlar kunskap! Tyvärr kan jag dessvärre inte svara på din fråga. Vi har aldrig valackar och ston ihop just för att det alltid finns en risk att en valack betäcker ett sto. Det är också svårt att svara på om din häst är kastrerad för sent. Det finns hingstar som kastreras vid fem års ålder och blir direkt valackar utan några tecken på att betäcka, men givetvis ökar risken att få en ”hingstig” valack ju senare den kastreras. Mitt råd är att inte låta honom gå med det stoet han betäckte igen. Och att han får gå utan ston ett tag för att sedan prova med de stona han gått med tidigare. Fungerar inte det skulle jag vänta till senhösten – tidig vinter (när stona slutat brunsta) och prova igen (med de stona som det fungerat med tidigare). En valack kan bli extra kär i ett speciellt sto utan att bry sig om andra ston. Hoppas att det är så med din valack. Lycka till önskar IA Fråga 2 juni Hej världens bästa Iaodenni, Hej Fenella! Vi tycker att det går bra att betäcka fyrgångare med fyrgångare. Det viktiga är, precis som du skriver, hur stark och naturlig tölt individerna har. Om jag hade ett sto med lite anlag för tölt, en sk. 3 ½ gångare skulle jag inte betäcka den med en 5-gångare med stel rygg. Då är det två individer med lite tölt och fölet blir antagligen trav eller passtöltare.. Däremot skulle jag välja en fyrgångare med mycket och naturlig tölt (ev. en 4 ½ gångare) eller en femgångare som har tölten som den starkaste gångarten. Jag har ingen aning hur stor hingst man kan använda till ett litet sto, men de lärda säger att fostret anpassar sig till livmodern (tex. när en chihuahau blir tjuvparad med en schäfer…). Jag kan rekommendera att du tittar i Worldfengur på förväntad storlek och väljer en hingst som har plus där (inte minus i varje fall). Lycka till med hingsttvalet önskar IA Fråga 29 maj Hej Ia och Denni. Hej Gunilla! Det är så roligt att Jesús fick en sådan kanonägare som du! Jag läste en för ett tag sedan en artikel som handlade om en av Sveriges duktigaste fälttävlandsryttare. Där berättaderyttaren att det inte är lämpligt att trava i uppförsbacke eftersom hästen mest stärker sin starka diagonal och liksom ” häver” sig upp på den och så blir det gärna lite smågalopp istället. Det stämmer med mina erfarenheter så jag köpte det direkt. Bättre att skritta i uppförsbackarna eller galoppera (lika mycket i höger resp vänster galopp). Jag tycker att du ska arbeta med mycket övergångar mellan skritt – trav – skritt och skritt – tölt- skritt. Dessutom träna att rida med bakdelen utanför voltspåret (lösgörande) och därefter bakdelen innanför voltspåret (samlande) som jag gjorde med Jesús storasyster Venus på clinicen. Var noga med att hålla centreringen på volten, ställ gärna en kon mitt i volten. För att dessa övningar ska ha effekt på bakdelen måste hästen svara på lätta hjälper och vara lätt i bettet annars får övningar mycket lite effekt. Lycka till med din härliga häst önskar IA & Denni Fråga 28 maj Hej Ia och Denni ! Fråga 25 maj Hej Ia & Denni! Jag har en 5-årig islandsvalack. Han är svenskfödd och jag köpte honom för ett drygt år sedan då han just blivit inriden. Vi är mycket nöjda med vår häst, han är en underbar häst på många sätt. Vi som rider honom är jag och min dotter, som är 15 år. Det vi troligen skulle behöva hjälp med i dagsläget är tölten. När vi köpte honom var han töltsatt men tölten var inte särskilt befäst. Vi tragglade hela hösten. Den metod som förespråkades var att driva honom mot trav och precis innan han började trava sitta till och dutta med spöet på bogen. Detta gjorde att han trampade under sig och lyfte högt på frambenen men om jag drev på mer började han vixla, eller trava, det blev aldrig någon ihållande tölt. En månad var han på träning för att träna tölten. Den tränaren att den metod vi använt var för avancerad. Hon ville att han skulle hitta in i tölttakten endast genom drivning och lätta förhållningar. Det gick bra och det verkade som om tölten var på väg allt mer. Vår häst hann dock inte mer än komma hem igen förrän han blev skadad, en broddspark som gav en spricka i skenbenet. Det blev 13 veckors boxvila sammanlagt och sedan har vi börjat om igen. Vi har hittills mestadels jobbat med att bygga upp hans muskler genom skritt och klättring i skogen, en galopp då och då. I dagsläget är han starkare i kroppen och har god kondition. Vi försökter hitta tölten, både genom ökad skritt med förhållningar och drivning och även genom att trava och sitta till. Vi har också börjat göra mycket skänkelvikning, något som han har mycket lätt för, och försökt få fram tölten när han går på volt. Och visst kommer det töltsteg, vissa dagar mer och andra dagar mindre. Men just nu känns det som att han inte direkt går framåt i sin utveckling. För min egen del har jag ingen brådska och jag vill så gärna försöka göra detta arbete själv så långt det är möjligt, det är även en ekonomisk fråga. Jag är dock inte så erfaren och vet inte vad man bör förvänta sig eller vem man ska lyssna på. Det jag undrar är om det långsiktigt försvårar för Smári att jag inte kan hjälpa honom hitta tölten snabbare? På clinicen berättade du om när en av era hästar skulle töltsättas, att det tog tid och att ni i efterhand tyckte att ni skulle börjat tidigare. Det bästa kanske ändå vore att igen lämna bort honom till någon som är mer erfaren än vi själva? Kan du rekommendera någon i så fall? Vänliga hälsningar från undrande hästägare Svar: Hej Karin och undrande hästägare! Då mycket i era frågor är lika tänkte jag börja med att upprepa svaret på en fråga jag fick den 21 mars som handlade om när hästen är mogen för att börja tölttränas: När hästen förstår och svarar snabbt och känsligt utan att bli spänd för de framåtdrivande, förhållande och sidförande hjälperna samlas hästen i skritt och rids fram något mer. Det är viktigt att hästen är lätt i bettet så att den svarar direkt på din förhållning om den försöker börja trava när du driver fram den från skritten. När hästen svarar på framåtdrivningen och därefter på förhållningen börjar de flesta islandshästar tölta eftersom vi avlar så starkt på töltanlaget. Några steg tölt räcker i början och därefter övergång till skritt. När en häst tycker att det är svårt med tölten kan de ibland försöka bli sneda (skjuta ut bogen eller bakdelen) och därför ska hästen svara lätt på sidförande hjälper så att du kan flytta både fram- och bakdel var för sig. Då kan du korrigera hästen om den försöker försvara sig genom att gå på flera spår. Beröm hästen direkt du känner att den gör rätt eller försöker göra rätt. Kom ihåg att hästen ska töltas genom lösgjordhet inte spänning. Hästen skall under töltsättningen fortsätta att arbetas lösgjort i grundgångarterna med lång överlinje och svara lätt på hjälperna. Till Karin: Så roligt att du uppskattade våra hästar på clinicen! Jag tror att du har fått svar på en del av din fråga i mitt svar från den 21 mars. Tänk på att arbeta korta sträckor i tölt i början, hellre kvalité än kvantitet! Till undrande hästägare: Jag tycker att den metoden som tränaren använde vid töltsättningen av er häst fungerar bäst. Så typiskt att han skadade sig direkt efter träningen då ni var på rätt väg. Inför tölten ska hästen samlas i skritten (inte gå i ökad skritt). Det är bäst om töltsättningen inte blir för långdragen, men jag förstår också att det är roligt att göra detta arbete själv med sin häst. Som hjälp är det bra att rida regelbundet för en duktig ridinstruktör. Jag vill inte rekommendera någon speciell eftersom det kan vara känsligt och inte alltid stämma så bra. Förutom att instruktören ska vara kunnig ska också personkemin stämma mellan elev och lärare. Lycka till med töltträningen båda två önskar IA Fråga 13 maj Hej! Jag har verkligen fått MÅNGA bra tips när jag läst på er hemsida! Nu har jag en fråga ang min häst: i skritten vill han gärna lägga sig i handen, i övriga gångarter har jag däremot inget i handen alls. Hur ska jag arbeta i skritten för att få samma trevliga känsla där? Han har inte heller samma energi i skritten som i övriga gångarter utan skrittar ganska långsamt. Tack på förhand! Anna Hej Anna! Så bra att tipsen på hemsidan kommer till glädje och nytta! Jag tror du redan har kommit på svaret på din fråga själv. Det är alltid svårt att svara på träningsrelaterade frågor utan att ha sett ekipaget, men jag misstänker att en del av problemet är att din häst inte bjuder fram tillräckligt i skritten. När framåtbjudningen inte fungerar blir hästen oftast seg för alla hjälper och svarar med fördröjning. Börja med att ge honom en lätt drivning framåt med skänkeln från halt, svarar han inte på den så gör du direkt en kraftigare drivning och ge efter på handen så att han inte blir stoppad direkt om han vill springa iväg. Om den första skänkeln är en etta i styrka så ska den andra vara minst en femma (hoppa över 2, 3 o 4, det gör bara hästen avtrubbad). När du använder skänkeln ska hälen vara lägsta punkt och skänkeln ska var kvar i den lodräta linjen från axeln och höften. Det betyder att du driver lätt med vaden (om du är normallång). Beröm hästen direkt den svarar på dina lätta hjälper. Tänk på att hästen i skritt ska ha farthållaren inkopplad dvs. du ska inte behöva driva för att behålla tempot utan hästen ansvarar själv för att gå i det tempot du har valt. Oftast använder ryttaren skritten som inlärningsgångart (tex. vid skänkelvikningsträning) eller som uppvärmning eller nedtrappning och då kanske ryttaren glömmer att träna skritten för skrittens skull. Roligt att din häst är så trevlig i de andra gångarterna! Hälsningar IA Fråga 8 maj Hej Ia o Denni, Hej IngaLill! Kul att du uppskattar vår hemsida! Det handlar precis som du själv har kommit fram till om ledarskap och framförallt utbildning. Har du läst vårt apriltips? Kan din häst alla de övningarna från marken? Om inte, börja träna. Vidare tycker jag att du ska rida instängslat (tex i en paddock) tills din häst har lärt sig så mycket så att han vet att tygeln betyder stopp i alla lägen. Jag förstår verkligen att du blir rädd när han sticker iväg och du ska göra allt som du kan för att undvika det. Vi kommer på clinicen visa olika övningar så att hästen blir ridbar och är den det så sticker den inte. Mitt råd är: rid instängslat och utbilda din häst mera. Hälsningar IA Fråga 6 maj Hej Hej Maria! Håller med dig om att eksemhästarna har reagerat mycket tidigt i år (säkert pga den tidiga våren). Jag utgår från att din häst är i bra kondition dvs. rund och välmusklad. Vi har en eksemhäst (ett avelssto) och vi har henne i öppna hagar med eksemtäcke och huva. Tvättar ibland med mjällschampo och sprayar man o svans med pälsglans. Vi brukar också spraya täcket med insektmedel. Vid behov smörjer vi in hästen med mjukgörande salva (tex. spensalva från Lantmännen eller Helsosan). Får hästen riktiga sår kan det ibland behövas 1 % kortizonsalva. Om det är en ridhäst som har eksem så brukar vi förutom ovanstående bara ha den ute mellan ca 11 – 16 på dagarna och övrig tid låta den stå på stall. Bra att du använder eksemtäcke och att din häst har tillgång till utebox. Lycka till med din eksemhäst! Hälsningar IA Fråga 18 april Hej! Har funderat länge på en sak och såg min chans att ställa min Hej Annette! Jag har tyvärr svårt att svara på din första fråga utan att ha sett din häst. Jag tycker att du kan arbeta henne från marken, i longering och dubbellongering i trav , så ser du lättare hur hon rör sig.. Eftersom ditt sto inte gör dessa ”skutt” med en mindre ryttare kan det vara något som du gör i ridningen. Det kan också bero på att din häst är liten och du är lång och hon därför kan behöva mer träning som gör henne starkare innan hon kan trava bra när du rider. Om du saktar av till skritt när hon inte travar och du egentligen vill trava kan hon uppfattat det som belöning. Det beror på hur du saktar av till skritt. Om du bestämmer att din häst får beta med grimma är det helt ok att hon gör det (även för ledarskapet), men om du inte vill att hon betar med grimman och hon gör det ändå är det inte bra för ledarskapet. Jag låter aldrig en häst dra i grimman, men ibland får hästen beta i grimman tex. på en tävlingsplats. Det är precis som du skriver viktigt att vänja hästen långsamt vid gräs. Lycka till med ridträningen! IA Fråga 13 april Hej, Tack än en gång för er fina sida! Svar: Hej Fia! Roligt att du uppskattar vår hemsida! Snart kommer sommarbetet och då är det lättast att få upp en åring i vikt (förutsatt att den får gå på riktigt bra och näringsrikt bete). Vad är islamer? Vad har du för grovfoder? En åring ska ha ett grovfoder som har ca 9 gram SMP/MJ (smältbart råprotein i g/kg foder delat med energin dvs MJ/kg foder). T.ex: hösilagets smältbara råprotein är 72, energin är 8. Uträkningen blir 72/8=9 ett utmärkt grovfoder till en åring. Torrsubstansen på hösilaget bör ligga mellan 50 – 60 ts. Det går inte att kompensera ett grovfoder med lågt proteinvärde med kraftfoder till en så ung häst. Däremot går det att komplettera med ca ½ kg kraftfoder per dag, delat på två fodergivor. Se till att du har grovfoder av toppkvalité, både vad beträffar näring och hygien och ge henne fri tillgång av det. Läs gärna mer under fliken ”Foderråd”. Lycka till önskar IA Jag har en fråga ang vänja hästarna vid bete. Svar: Hej Maria! Javisst är valparna ljuvliga! Våra hästar går på så stora marker både på sommaren och vintern att de alltid har tillgång till bete (på vintern krafsar de fram vinterbete). Det gör att de sakta vänjer sig vid det nya gräset när det börjar komma på våren vilket gör att vi aldrig behöver vänja dem vid betet. Det sker av sig själv (som i naturen). Om hästarna inte får tillgång till vårgräset på det här naturliga sättet är det, precis som du skriver, viktigt att de får vänja sig sakta vid det. Jag har inte hört att ston ska var extra mottagliga vid en viss ålder. Har ingen erfarenhet av fång (och hoppas slippa det). Tyvärr ökar fång hos hästar nu och ingen vet väl exakt varför. Hälsningar IA Fråga 9 april Hej vad jag förstår så är ni duktiga på foder. jag har precis tagit en foderanalys på mitt hö som jag misstänker inte är så bra, men jag förstår inte allt, men undrar om ni kan hjälpa mig? Det står att det är torrsubstans 27%,smältbartråprotein 39 g/kg foder, energi, foder 2,5 MJ/kg foder Råprotein 177 g/kg torrsubstans Smältbart råprotein 144 g/kg torrsubstans energi 9.2 MJ/kg torrsubstans. Är det någon föda alls i detta foder? En del av mina hästar har gått ner i vikt och blivit lite sågbockiga. Jag ger dem kraft grov ca 1 kg/häst o dag, vetekli ca1/2 kg salt/mineralsten och foderjäst. Skulle så hemskt gärna vilja bli hjälpt med en bättre foderstat och lite förklaring till höet, Mvh.Paula Svar: Hej Paula! Det är mycket högt näringsvärde i ditt ensilage. Problemet är torrsubstansen (ts) som är 27 % vilket innebär att grovfodret innehåller 73 % vatten. Hästar bör få hösilage som har en ts på ca 50 – 60 %. Vanligt höet (torrt) har 84 % ts. Antagligen hinner inte dina hästar äta tillräckligt med foder per dag eftersom mycket de tuggar i sig bara är vatten. Jag rekommenderar dig att kontakta Kraffts foderrådgivare för att få hjälp av riktiga experter på foder: KRAFFT Direkt tel: 020 30 40 40 och tala med Anette Andersson eller Malin Heurlin . De svarar på frågor och räknar foderstater, utan kostnad. Lycka till önskar IA Fråga 3 april hej Hej Madeleine! Vi är positiva till att betäcka med sk. BLUP-hingstar och har gjort det själva flera gånger. I och för sig har vi då ridit båda föräldrarna. Ta reda på så mycket som möjligt om hingsten mor, far och ev. syskon och givetvis om unghingsten själv. Det är också viktigt att tycka om den hingsten man betäcker sitt sto med och det gör ju du. Kolla upp att det är en bra hingststation. Lycka till med betäckning och förhoppningsvis för nästa år önskar IA Fråga 2 april Hejsan. Svar: Hej Åsa! Kul att du uppskattar frågespalten! Din fråga är inte lätt att svara på utan att se dig och din häst. Som du beskriver din hingst låter han som ett hingstämne och då borde du ta hjälp av någon med mycket erfarenhet av hingstar för att avgöra om han kommer att lugna ner sig med mer träning. En riktigt bra hingst ska, förutom bra bedömning, ha ett gott lynne och vara lugn och ridbar i olika miljöer. Lugnar inte din hingst ner sig så är det bättre för honom att bli kastrerad och få umgås mer med andra hästar. Jag rekommenderar att du läser månadens tips för april månad där jag beskiver en del grundläggande övningar som alla hästar ska kunna. Lär man in de övningarna rätt hemma fungerar det även i nya miljöer. Oftast är felet att tränaren har för låga krav hemma och då lyssnar inte hästen när borta, speciellt inte om det är en hingst. Lycka till med ditt svåra beslut hälsar IA
Fråga 26 mars Tack för det! Svar: Hej igen! Några rader längre ner kan du läsa vad vi tycker om att betäcka treårsston. Texten är tagen från mitt marstips 2007. En viktig skillnad är att halvblod bedöms efter olika kriterier beroende på hur gamla de är vid bedömningstillfället. Tex. ett treårigt halvblod bedöms inte på samma sätt som en femårigt av domargruppen. Vilket jag tycker känns vettigt. Islandshästar bedöms däremot likadant om de är 4 eller 10 år vid visningen. Det gör att det ställs mycket stora krav på en ung häst som visas på en bedömning och då är åren när hästen är 3 – 5 år viktiga träningsår. BLUPen blir dessutom högre om hästen får en hög bedömning i ung ålder än om den är äldre eftersom hästen blir mer och mer ett resultat av träningen ju äldre den är. Just nu är vi mycket lyckliga att vi betäckte Disa och Venus med Askur när de var 3 år. Känns inte helt fel när vi idag ser 5-åringarna Skýr och Vísa. Dessutom kan vi nu rida stona i många år utan att behöva tänka på att betäcka dem och det är ju roligt eftersom de båda är underbara ridhästar. Är det bra att betäcka sitt treårssto? Det går givetvis inte att svara ja eller nej på den frågan. För några år sedan betäckte vi några treåringar, men vi kommer troligtvis inte göra det igen. Positivt Man får ett föl och vet att stoet är fertil Den hingsten man vill använda är tillgänglig just det året stoet är 3 år Det passar bra in i livet för övrigt tex graviditet, flytt, bortrest länge osv. När stoet sedan rids och visar sig vara helt underbar har hon en avkomma redan så man behöver inte känna sig stressad för att betäcka henne utan kan rida i många år Några ston mognar av en dräktighet Snabbare avelsframsteg Negativt Ibland hör jag folk säga att det är så bra att betäcka treårsston för att man vinner ett år (ett år som inte är till ngn nytta ger istället ett föl). Nu när vi oftast rider in våra islandshästar vid tre års ålder tycker jag istället att ett år går förlorat. En dräktighet ger stor buk och sänkt rygg, med ridning vill vi få upp buken och att hästen arbetar med välvd rygg. Det betyder att en dräktighet ger helt motsatt effekt på hästens kropp mot det man vill uppnå på en ridhäst Ju äldre hästen är när den rids in desto längre tid tar det. Det är svårare att välja hingst då man inte känner sitt sto så väl innan hon är riden. Våra underbara ston Venus och Disa betäcktes som treåringar med Askur (som var hos oss den sommaren) och har två fantastiska avkommor som är fyra år (Visa och Skýr). Det känns kanon nu, men stonas egen träning försenades eftersom de båda fölade vid fyra års ålder. Så det var inte lika roligt när de var fem år och inte kunde så mycket. Jag rekommenderar dig som tänkt betäcka ditt treårssto att tänka igenom ditt beslut ordentligt. Givetvis skall stoet vara välutvecklat, välmående och i bra hull om en betäckning överhuvudtaget skall övervägas. Lycka till själv med din framgångsrika avel önskar IA & Denni
Fråga 25 mars Hej! Hej Lena! Under tiden unghästarna är 1 – 3 år lär vi dem att ledas och lyfta hovarna. Vi tränar också så att de flyttar sig undan för vårt kroppsspråk (både bakåt och åt sidan). Vi brukar träna detta i samband med att unghästarna avmaskas och verkas. På hösten när de har blivit tre år rider vi in dem. Vi arbetar nästan bara från marken och innan vintervilan har vi (Denni) oftast suttit på dem några gånger. Hur mycket vi sitter på unghästen beror på hur den är i lynnet. En lugn häst rids några gånger, både i rundpaddocken, i paddocken och ute i slutet av träningsperioden. En häst som är mycket känslig kommer vi kanske bara till att Denni sitter på den i stallgången. Denni rider lätt i traven. Vi tycker att det är idiotiskt med alla dessa ryttare som sitter ner i traven (o skumpar) på unga hästar vars ryggar varken har muskulatur eller vana att bära en ryttare. Den riktiga träningen kommer vi oftast igång med på våren när hästen är 4 år. Vi har inte bråttom eftersom vi har förmånen att rida våra egna hästar och det får ta den tid det tar. Hoppas att det här var lite svar på det du undrade… Hälsningar IA & Denni Fråga 21 mars Hej Ia och Denni! Svar: Hej Jennifer! När hästen förstår och svarar snabbt och känsligt utan att bli spänd för de framåtdrivande, förhållande och sidförande hjälperna samlas hästen i skritt och rids fram något mer. Det är viktigt att hästen är lätt i bettet så att den svarar direkt på din förhållning om den försöker börja trava när du driver fram den från skritten. När hästen svarar på framåtdrivningen och därefter på förhållningen börjar de flesta islandshästar tölta eftersom vi avlar så starkt på töltanlaget. Några steg tölt räcker i början och därefter övergång till skritt. När en häst tycker att det är svårt med tölten kan de ibland försöka bli sneda (skjuta ut bogen eller bakdelen) och därför ska hästen svara lätt på sidförande hjälper så att du kan flytta både fram- och bakdel var för sig. Beröm hästen direkt du känner att den gör rätt eller försöker göra rätt. Kom ihåg att hästen ska töltas genom lösgjordhet inte spänning Hästen skall under töltsättningen fortsätta att arbetas lösgjort i grundgångarterna med lång överlinje och svara lätt på hjälperna. Hälsningar IA Fråga 18 mars Hej! Vilken suveränt bra hemsida ni har. Fick tips av en kompis att Svar: Hej Gittte! Kul att du gillar hemsidan! Jag vet tyvärr ingen som hyr ut Birth Alarm. Det är Gallagher som har agenturen i Sverige. Gå in på www.birthalarm.com , där finns mer information. Lycka till med fölningen! IA Fråga 14 mars Hejsan Ia & Denni! Har en fråga till dig Ia eftersom jag läste att du tycker att "galopp är den roligaste gångarten att träna". Jag har just en fråga om galoppträning. Hur ska jag öva upp en bra galoppfattning utan att hästen springer in i galoppen (har en femgångshäst)? MVH/ Tina P.S. Mycket trevlig hemsida och trevligt bemötande från Er när man läser svaren på folks frågor. Jättehärligt! D.S. Svar: Hej Tina! Tack för berömmet!! Innan själva arbetet med galoppfattningen påbörjas skall hästen kunna arbetas lugnt och harmoniskt i övergången trav – galopp – trav. Läs gärna mitt svar på frågan den 2 mars, där jag tar upp det. När det arbetet fungerar är hästen mogen att börja träna galoppfattningar. Oftast börjar jag med dubbellongering i rundpaddocken. Jag lär hästen kommandona för skritt, trav och halt och går därefter vidare till galopp. När hästen arbetar harmoniskt i trav med bra framåtbjudning säger jag gaaaloopp, driver på och samtidigt ger efter tydligt på tömmarna. Jag låter hästen galoppera en kort sträcka i början, men är noga med att det är jag som bryter av till trav. Mycket viktigt att ge efter ordentligt på tömmarna! Efter den här träningen kan hästen röstkommandot för galopp vilket senare används under ridningen. Hästen rids på en stor volt och jag fattar galopp på samma ställe varje gång. Lättast är att fatta galopp när man lämnar den öppna delen av volten och närmar sig staketet. Då behöver inte ryttaren styra hästen och det är bra eftersom hästen behöver frihet från tygeln i fattningen, speciellt från innertygeln. Ryttaren får absolut inte på något sätt fixera hästen med tygeln och kräva någon form i början av galoppträningen. När jag är på den utvalda platsen på volten använder jag röstkommandot, för fram innerskänkeln och sitter till på inner sittbenet. Om hästen ökar travtempot tas en förhållning på ytter tygeln. Nu fattar hästen galopp om den är förberedd för det! Fortfarande är innertygeln lång och hästens styrs med skänklarna. Jag berömmer hästen med rösten och bryter därefter av till trav. I början är det en fördel att sitta i trepunktsits så hästen får lättare att komma upp med ryggen. På en välutbildad häst räcker det med en lätt signal med inre sittbenen för att hästen ska fatta galopp. Det vanligaste felet är att ryttaren styr med innertygeln när hästen dras sig utåt. Kom ihåg att innertygeln är den rena galoppens värsta fiende. Därför ska ytterskänkeln styra hästen i volten. Lycka till med galoppfattningarna! IA Fråga 10 mars
Svar: Hej Åsa! Kul att du tyckte föredragen var bra! Jag tycker att det är bäst att först lära hästen att backa genom att handen läggs mjukt på bogen. Så fort hästen backar tas handen bort. Om hästen inte backar så används kroppsspråket för att få hästen att reagera (inte hårdare tryck med handen). Hur kroppsspråket används beror på hur känslig hästen är. På en känslig häst kan det räcka att tränaren bara går mot hästen och på en mindre känslig häst kanske tränaren får göra ett ”skutt”. När hästen kan backa på det här sättet med en lätt signal är nästa steg att flytta hästens bakdel. Det tränas in enligt samma princip som när hästen ska lära sig att backa. Om hästen bara börjar gå runt runt sträcker jag ut armen och stoppar hästen med handen mot ganaschen (rak arm) och då flyttar hästen huvudet bort från mig och slutar att snurra runt med bakdelen. Det är viktigt att hästen bara flyttar så många steg som jag bestämmer att den ska flytta. I början vill jag bara att hästen flyttar ett steg. Sedan kommer övningen att flytta hästens framdel. Då står jag vid sidan om hästen (med magen mot bogen) och flyttar genom att mjukt lägga handen på bogen. Flyttar hästen undan och stannar efter ett steg får den beröm. Fortsätter den bara att flytta steg efter steg gör jag likadant som jag beskrev ovan om hästen bara fortsätter att flytta bakdelen. Flyttar hästen inte bogen alls gör jag mig ”stor”. För att hästen inte ska bli rädd när du gör dig ”stor” är det bra att träna att hästen kommer till dig mellan övningarna. Du får också anpassa hur du korrigerar efter hur känslig din häst är. Koncentrera dig på hästen flyttar framdelen och låt bakdelen följa med (som ett steg skänkelvikning – framdelen leder). Under inlärningen är jag försiktig så att hästen lär sig övningen utan att bli osäker. Sedan när jag vet att hästen kan övningen är jag tuffare om den inte omedelbart gör det jag ber om. Jag är noga med att hästen vill vara hos mig och trivs med det och att den svarar på mitt kroppsspråk och flyttar sig undan om jag går emot den. Då jag tycker att dessa övningar är så grundläggande för hela träningen av hästen tror jag att det blir Månadens tips i april. Vi kommer också visa detta på vår clinic den 17 maj. Hälsningar IA Fråga 2 mars Jag skulle gärna vilja ha lite träningstips i galopparbetet. Jag har en Svar: Hej Elin! Kul att du gillar vår hemsida! Alla hästar, både fyr- och femgångare skall kunna fatta galopp från trav och efter galoppen bryta av till trav igen. Traven, som är en diagonal gångart, stärker diagonalen i galoppen (det är den som blir kortare när hästen söker mot pass i galoppen). Om detta inte fungerar i ridningen kan du börja träna löslongering och sedan dubbellongering i en rundpaddock. Har du inte tillgång till en rundpaddock går det att istället stänga av paddocken/ridhuset med tex plastband så att du får ett avgränsat område att arbetet på. Det är viktigt att träna under trygga omständigheter och med det menar jag en volt (ca 15 meter i diameter) med bra underlag (ej för hårt eller halt och isigt), och en miljö som hästen känner sig trygg i. Hästen bör vara utrustad med skyddsboots och i ditt fall, som har en häst med mycket pass, boots som väger ca 200 – 300 gram. Boots på frambenen stärker det diagonala rörelsemönstret. När din häst kan göra övergången trav – galopp – trav när den arbetas från marken är ni redo för ridning. Det underlättar om ryttaren sitter i trepunktsits (hästen får lättare att komma upp med ryggen) och lättar på handen. Arbetas hästen i en lösgjord form med lång överlinje i trav är det oftast lätt att fatta galopp. Man kan med fördel fortsätta att träna i rundpaddocken eftersom det är enklare att ge hästen långa tyglar när ryttaren inte behöver styra hästen. Jag lyssnade en gång på den kända dressyrtränaren och domaren Erik Lette och han berättade att innertygeln är den rena galoppens värsta fiende. Och då talade han om tregångare. På våra hästar måste innertygeln vara rena döden för galoppen….. Du behöver inte vara orolig att din femgångare blir sämre i pass för att du tränar övergången trav – galopp – trav. När ni senare i träningen är mogna för att träna flygande pass rider du galoppen på ett annat sätt och sedan läggs hästen i pass och det är helt andra signaler än övergången till trav. Ofta blir passen bättre när hästen vet att nu är det pass! Din häst går inte mer i pass ju mer lösgjord den blir. Det måste vara en missuppfattning. När galopparbetet fungerar är nästa steg att träna galoppfattning från skritt för att öka bärighet och lydighet i galoppen. Personligen tycker jag galopp är den roligaste gångarten att träna och då tycker mina hästar det också! Om galoppen tränas rätt ger den bla: lösgjordhet, bogfrihet, aktion, framåtbjudning, kondition, glädje och acceleration. Hälsningar IA Fråga 22 februari Hej IA! Svar: Hej Josefine! Roligt att du uppskattar vår hemsida! Hästar som har mycket stort steg i kombination med bra grundgångarter har ofta jobbigt att börja tölta. Det första som jag tycker du ska arbeta med är hennes ”energiöverskott”. En häst ska inte behöva ”ladda ur” eller trava tills den börjar bli lite trött innan den kan tränas. Om ryttaren låter hästen springa en stund innan den egentliga träningen börjar kommer den hästen orka springa mer och mer och då blir det till slut en ond cirkel. En häst som har överskottsenergi måste lära sig att slappna av och lyssna på ryttaren. Om hästen har svårt för att börja tölta kommer den dessutom behöva mycket energi till det. Börja med att träna din häst från marken och lär henne att vänta på dina signaler. När du ber henne att t.ex. flytta bakdelen ska hon flytta den ett steg och sedan stanna och vänta på din nästa signal. Fortsätt sedan på samma sätt uppsutten. Var hela tiden noga med att hon är avslappnad och söker sig framåt nedåt. Innan töltsättningen börjar skall hon förutom att vara avslappnad också svara på framåtdrivande, förhållande och sidförande hjälper. Träna så att du kan flytta både fram- och bakdel var för sig. Det kommer du ha nytta av när du skall börja tölta och hon skjuter ut högerbogen, då kan du använda de sidförande hjälperna. Lycka till med ditt fina sto! Hälsningar från IA
Fråga 18 februari Hej. Jag fodrar mitt Islandssto med dels ett underhållsbehov de dagar hon inte jobbar samt ett arbetstillägg då hon rids. Fodrar ni era ridhästar lika varje dag? De kanske tränas alla dagar i veckan? Själv rider jag 5 ggr i veckan. Kanske jag inte behöver dra ner på fodret de 2 dagar hon inte rids, vad tycker ni? Jag undrar annars när man bäst ger detta tillägg. Redan på morgonen eller ett tag efter avslutat ridpass? Svar: Hej Ulrica! Vi rider oftast våra hästar fem gånger i veckan. De får samma utfodring varje dag, antingen de rids eller vilar. Som du ser på våra foderstater får de lite kraftfoder. Om vi däremot är borta mer än en helg tar vi bort det mesta kraftfodret, ibland alltihopa till de hästarna som är lite för runda (vilket våra hästar nästan alltid är). Däremot ändrar vi ingenting på grovfodergivorna (hösilage, Krafft Lusern Mix och halm) även om hästarna vilar flera dagar. Vid utfodring av kraftfoder ska en häst äta max 0,2 kg/100 kg per utfodringstillfälle, dvs till en normalstor islandshäst max ca 0,7 kg kraftfoder per utfodring. Hästen ska ha ätit grovfoder ungefär en halvtimme innan den får kraftfoder. Följ dessa råd och ge din häst kraftfoder när det passar dig bäst på dagen. Hälsningar från IA Fråga 24 januari Hejsan!! Svar: Hej Evelina! Tack för gratulationerna! Det är verkligen ett privilegium att få äga en häst som Diva! Hon är ljuvlig. Bra frågor du ställde. När jag skriver tjock häst menar jag en fet häst dvs. en häst som har mycket fett över revbenen och som har blivit tjock av för mycket mat av hög kvalité. En häst som är bukig behöver däremot inte var tjock utan den kan vara mager. När en häst blir bukig äter den mycket grovfoder med för lågt näringsinnehåll. Alla hästar behöver äta mycket grovfoder (titta under Foderråden, där är det utförligt förklarat). Om en häst är tjock (fet, för mycket fett över revbenen) och grovfodret innehåller mycket näring kan en del av hö/hösilaget bytas ut mot halm. Om hästen däremot är bukig (stor buk ev tunn över revbenen, lite muskler) behöver den ett bättre grovfoder och ev kompletteras med kraftfoder. Hur mycket hästen ska äta får analysen av grovfodret och sedan uträknandet av foderstaten visa. Våra tävlingshästar har i många år ”bara” fått grovfoder, Krafft Lusern och Krafft Grund, men i år har vårt hösilage sämre värden än normalt så nu kompletterar vi med Krafft Miner Blå och Krafft Multi/B. Hälsningar från IA Fråga 17 januari Hej Ia och Denni, Jag försökte kolla er viktmätning men jag förstår inte vad ni menar med detta. Jag försökte även gå in på ”fråga nu” men det fungerade inte.. Ni skriver följande: Vi börjar med att mäta hästen i omkrets genom att använda ett måttband (minst 2 meter långt) som läggs där manen slutar och precis bakom frambenen. Normalt brukar en islandshäst vara ca 160 – 165 cm i omkrets. 10 cm = ca 50 kg. Min syster sto, Fidla, var 157 cm när hon avelssvisades i maj-03och gick in i förstaklass, både exteriört och totalt. När vi sedan flyttade till Lindnäs och bara hade två boxar var hon tvungen att vara ute dygnet och i augusti-04 var hon 188. Helt förfärligt. Det betydde att hon gått upp ca 150 kg. Det får aldrig mera hända (o har inte hänt heller). Om jag tolkar er skrift så är 10cm = 50 kg men då skulle en normalhäst väga runt 800kg? Det kan väl inte stämma?? Vad menar ni egentligen? Med vänlig hälsning, Svar: Hej Anna! Nu fungerar ” fråga nu” –sidan! När hästens omkrets mäts stämmer det jag har skrivit om hur mycket hästen minskar resp ökar i vikt, men bara när du räknar ifrån utgångsvärdet. Det finns ingen häst som är 10 cm i omkrets och den blir därför inte 50 kg tyngre om den mäter 20 cm. Värdena stämmer just för en häst som är (eller borde vara) ca 160 – 170 cm i omkrets (en normal islandshäst). De måttbanden som går att köpa börjar ofta på 90 cm för ponny och på 160 cm för stor häst. Hälsningar från IA Fråga 11 januari 2008 Hej Ia & Denni! Tack för en trevlig hemsida! Försökte skriva direkt till "fråga Ia & Denni", men fick inte till det. Läste erat december tips om täcken och kom på en fråga. Jag undrar hur kallt det kan vara när man släpper ut en häst svettig? Hur tycker ni bäst att man ska täcka hästen om man släpper ut den utomhus svettig? (jag bor i jämtland, så vi har ganska kalla vinter dagar). Jag använder ett ylle täcke som suger upp svetten, utan att bli kallt, samt ett ofodrat regntäcke utanpå (mest för att skydda ulltäcket). Blir det väldigt kallt kan jag lägga på ett extra lager ull el fleace, använder täcke bara när hästen är svettig. Hur kallt bör det vara utomhus för att lägga på ett täcke när hästen är svettig? Samt vilken är max gränsen för att rida en häst andfådd och svettig? Har tidigare hört -15. Har ni nått tips vart man kan hitta ulltäcke med hals? Vänligen Anna Hej Anna! Kul att du uppskattar vår hemsida! Det mesta jag kan om täcken och svettiga hästar lärde jag mig när jag lyssnade på Per Mickaneks, veterinärmedicine doktor, som hade en förläsning under den första RASP-kursen (nu omdöpt till B-instruktörskursen) i januari 1995 på Margretehof, Efter den veckan åkte jag hem och la nästan alla täcken i en kista. Vi började då oxå ta ut hästarna direkt efter ridning (även om de var svettiga). Fungerade o fungerar utmärkt. Eftersom jag fick så stort förtroende för Per Michanek för tolv år sedan bad jag honom svara på din fråga. Han svarar så här: Frågan om att släppa ut svettiga hästar är inte så svår. Om hästen blir svettig när det är mycket kallt har den sannolikt kraftig vinterpäls. Svetten dunstar snabbt från huden (med hjälp av hudens värme) men kondenserar längre ut i pälsen, där temperaturen sjunker. Hästen ser blöt ut, men den upplever inte att den är blöt, precis som du inte känner dig blöt när du är blöt utanpå regnkläder. Anledningen till att hästen inte torkar är att pälsen isolerar så bra så att kroppens värme inte förmår tränga ut och torka pälsens yttre delar. Fukten på pälsens yta dunstar med hjälp av strålningsenergi (från solen) men eftersom strålningen är så liten på vintern, så tar det lång tid. Jag känner inte till någon gräns för att rida en häst andfådd och svettig. Tack Per för ditt svar!! Vill du läsa mer om djurhållning? Gå då in på www.djurintressenterna.se Det är Per Michanek, Veterinärmedicine doktor och Anders Herlin, docent, som är initiativtagare till föreningen och sajten De har båda en genuin bakgrund i forskningen men är också djurhållare och har alltså en klar förankring i praktisk djurskötsel. Ang ulltäcke med hals kan det beställas från Kvalité häst och hund i Flen. Tel: 0157-120 05. Hälsningar från IA
|
|
|
|
|
