|
Disa vackra och muskulösa kropp sommaren-07 Foto: Lasse Söderholm |
|
|
Foderråd från IA & Denni: Vi får många frågor om hur vi fodrar våra hästar. Här följer en text som innehåller en del av det vi lärt oss om fodring genom åren och våra hästars foderstater. Hästen är en gräsätare Analysera alltid grovfodret Räkna ut en foderstat. Justera sedan fodringen efter hur hästen ser ut. För att få fram gram SMP/MJ (smältbart råprotein i g/kg foder delat med energin dvs MJ/kg foder) delas grovfodrets Smältbara råprotein med energin. Siffran du får bör vara ca 5 – 6 för ridhästar och ca 9 för avelsston, föl och unghästar. T.ex: hösilagets smältbara råprotein är 40, energin är 8. Uträkningen blir 40/8=5, ett utmärkt grovfoder till en ridhäst. MINSTA mängd grovfoder = 1kg ts / 100 kg häst och dag Rekommenderad giva blir då: 6-12 kg hösilage med ts 60% till 350kg häst / dag Utfodra med max 0,2 kg kraftfoder/100 kg kroppsvikt per utfodringstillfälle, dvs max 0,7 kg kraftfoder per utfodringstillfälle för en islandshäst på ca 350 kg. En häst skall alltid ha fri tillgång till vatten innan den får kraftfoder. Hästen skall ha ätit grovfoder ca 30 minuter innan den äter kraftfoder En häst kan inte känna om den har brist på någon mineral eller vitamin och kan därför inte dosera detta själv. Ofta slickar hästar i mineralbyttor för att komma åt saltet eller för att den är uttråkad. Av lantbrukets djur är det bara höns som kan reglera sitt mineraltillskott själv. Våra ridhästar är ofta för tjocka och vi har ett riktigt bra grovfoder med högt proteininnehåll. Därför består ungefär hälften av grovfodergivan av halm. Om grovfodret är anpassat till ridhästar (dvs 5-6 i MJ/kg foder) utfodras hästen med mer hö/hösilage än vad vi gör. Använd helst havre- eller vetehalm. Hästar skall inte äta råghalm. När halmen är skördad skall den ”vila” minst en månad innan den används som foder. Halm innehåller inget protein och ungefär 4 MJ/kg foder (energi). Därför passar halmen ypperligt att utfodra tillsammans med Krafft Lusern Mix som är en kombination av varmlufttorkad lusern, gräshö, melass och vegetabilisk olja. Ett välkomponerat hö med kvalitetsgaranti. Halm passar också utmärkt att fodra med om hösilaget har höga proteinvärden. De som är i normalt hull får mindre halm o mer hösilage/Lusern Mix. Några hästar behöver mer kraftfoder, men vi nästan aldrig mer än ½ kg på morgonen och ½ kg på kvällen, dvs totalt 1 kg kraftfoder /dag. För att de hästarna som är för runda, och får en hel del halm, inte skall få för lite näring så kompletterar vi med 1 dl Krafft Miner Blå eller Röd. På sommaren ger vi tävlingshästarna Betfor så att de är vana vid det när de skall transporteras. Under transporten och tävlingen får de betforsoppa (betfor, Krafft Lusern Mix och mycket vatten) för att säkerställa att de får i sig tillräckligt med vätska. Hemma har alla hästar fri tillgång till salt. De har de även när vi reser med dem, men då ger vi ändå 1 msk salt 2 ggr per dag. Vi reser mest på sommaren och då är det varmt och hästarna svettas ofta mycket när de rids. Är hästen för tunn kan man lägga till 1 dl Krafft Energi Oil(sojaolja) eller majsolja/utfodringstillfälle utöver tillräcklig mängd grovfoder med högt näringsinnehåll och kraftfoder. Men det viktigaste är att öka grovfodret. När vi fodrar en häst som behöver gå upp i vikt ser vi till att den alltid äter upp. Vi anpassar mängden grovfoder så att hästen får så mycket att den inte lämnar något. Blir den ändå foder kvar tar vi bort det och sopar helt rent. När hästen kommer in i (efter ridning eller hagvistelse) finns det inget att äta utan den får bli sugen på mat och vänta tills nästa fodring. Låt aldrig en tunn häst stå i massor av grovfoder – de tappar bara aptiten. Fodra hellre ofta och mindre mängd. Vi mäter ridhästens omkrets varannan vecka genom att använda ett måttband (minst 2 meter långt) som läggs där manen slutar och precis bakom frambenen. Normalt brukar en islandshäst vara ca 160 – 165 cm i omkrets. 10 cm = ca 50 kg. På så sätt märker vi snabbt om en häst är på väg upp eller ner i vikt. RIDHÄSTAR På vintern utfodras ridhästarna 3 ggr/dag. Morgon ca 7.30 1 kg Krafft Lusern Mix, 1 kg Halm ca 8.00 ¼ kg Krafft Grund Ridning Hagvistelse Går i stora, lerfria hagar där de ”kraffsar” fram gräs Sen eftermiddag ca 17.30 1 kg Hösilage Kväll 22.30 1 kg Hösilage 1 kg Halm ¼ kg Krafft Grund Ev Krafft Miner På vår och höst utfodras ridhästarna 2 ggr/dag Morgon ca 7.30 1 kg Krafft, Lusern Mix 1 kg, Halm ca 8.00 ¼ kg Krafft Grund Ridning Hagvistelse Går i stora, lerfria hagar med vår- eller höstbete Sen eftermiddag ca 17.30 Tas in i stallet, men fodras ej Kväll ca 22.30 1 kg Hösilage 1 kg Halm ¼ kg Krafft Grund Ev Krafft Miner På sommaren utfodras ridhästarna 2 ggr/dag Morgon ca 7.30 ½ kg Krafft Lusern Mix 1 kg Halm ca 8.00 ¼ kg Krafft Grund Ridning Hagvistelse Går i stora hagar med bete ca 4 timmar Eftermiddag ca 16.00 Tas in i stallet, men fodras Kväll ca 22.30 ½ kg Krafft Lusern Mix 1 kg Halm ¼ kg Krafft Grund Ev.½ kg uppblött Betfor Ev Krafft Miner LÖSDRIFTSHÄSTAR Från maj – september får våra dräktiga och digivande ston, ungston och unghingstar bara bete och saltsten. I oktober börjar vi ge dem kraftfoder. De ha fortfarande tillgång till mycket bete, men näringen i bete är vid den här tiden på året låg. Vi flyttar flockarna ofta. Från november – april utfodras de 2 ggr/dag. Morgon Hösilage Krafft Grund Kväll Hösilage
De har fri tillgång på halm (i ligghallarna) och salt. Hagarna är stora med mycket vinterbete och vattenkoppar med 15 gradigt vatten. Nästa år skall vi ge hästarna i lösdriften Krafft Groov istället för Krafft Grund eftersom Grooven är så bra anpassat till föl, unghästar och avelsston. Allt hösilage äts upp. Om det blir kvar något minskas direkt på fodret. Det betyder att det aldrig finns något hösilage som ligger kvar i hagarna efter det att hästarna har ätit upp. Vi visiterar alla hästar varje dag och känner då på hullet. Det gör att vi snabbt märker om någon häst behöver mer eller mindre mat. Hela stoflocken går tillsammans på vintern för att det är mest praktiskt för oss. Resten av året får 2- och 3-årsstona gå i annan hage annars blir de för feta. Vi försöker få ungstona smalare och fölstona tjockare inför vintern. När de 4 år räknas de som ridhästar. Under sommar och vintern går hela hingstflocken tillsammans, men under vår och höst får 1-årshingstarna (och ibland någon 2-åring som är i samma hull som 1-åringarna) gå själva på kraftigare beten än 2- och 3-åringarna. När de sedan är 4 år räknas de till ridhästarna. Vi lägger mycket tid på att flytta och dela på våra hästar under vår, sommar och höst för att de skall få lagom mycket mat och samtidigt kunna röra sig mycket. Hästarna älskar att få nya hagar och ”fräser” runt. Underbart att se! Vi har 25 hästar, 28 ha hagmark som är fördelat på 25 hagar. Den stora arealen gör att hagarna inte blir leriga. Kristina Ekström på Krafft har faktagranskat foderråden efter jag skrivit dem och hjälpte mig att förtydliga hur mycket mer grovfoder man måste fodra med när det blir blötare. Kontakta gärna Kraffts foderrådgivare om du har frågor angående fodring: KRAFFT Direkt tel: 020 - 30 40 40 och tala med Anette Andersson eller Malin Heurlin . De svarar på frågor och räknar foderstater, utan kostnad.
|
|
