Månadens tips 2007

December - Täcke? Skilj inte av fölet nu!

November - Sadling och  hur får man hästen i vikt under hösten?

Oktober - Läderskötsel

September - Sitsen

Augusti - Bett och sadlar

Juli - Bootsanvändning?!

Juni - Vakta stoet innan och under fölningen

Maj - Arbete från marken

April - Varför får jag inte högre poäng nu när min häst är mer lösgjord och ridbar?

Mars - Klä sig varmt och betäcka treårsston?

Februari - Vänja av föl

Januari - Godis vid träning?

Och här följer själva tipsen:

December tips -  Täcke? Skilj inte av fölet nu!

Behövs täcke till hästar?! Skilj inte av fölen nu

I senaste Ridsport special, nr 2-07, fanns en intressant artikel: ”Han förtjänar det bästa. Överbeskyddade hästar allt vanligare” skriven av Ingrid Andersson.

Där stod att en häst som har vinterpäls, väger ca 500 kg och fodras för måttligt arbete har en NKT på ca minus 30 grader när pälsen är torr och det är vindstilla. Vid hård vind stiger NKT till ca minus 20 grader. En människas NKT är ca plus 28 grader. Det skiljer alltså 58 grader!

Vad är då NKT? Jo, den temperatur då ämnesomsättningen måste öka för att den djupa kroppstemperaturen ska bibehållas. När temperaturen går under NKT-värdet behöver hästen då äta mer för att öka sitt energiintag eller öka sin isolering genom att få ett täcke, medan människan behöver kläder.

Om hästen är nyklippt klarar den flera minusgrader när det är torrt och vindstilla, men kyls betydligt mer av regn och blåst. Vi täckesklipper därför våra ridhästar i mitten av oktober. Då har en del päls hunnit växa ut före vintern.

De enda gångerna vi använder täcke är när hästen skall åka transport efter träning (annars blir det så mycket kondens i släpet) och när en häst är nytvättad (då lägger sig pälsen snyggare). Är vi och tränar på ett annat ställe och det stallet som hästen står i där är kallare än vårt stall använder vi täcke efter ridningen. De tre täckena vi använder är alla inköpta 1993 från Ann-Marie Östbye, Isafold Ridshop, och det är i 100 % ylle. Jättebra!

Detta var ju inte riktigt sant eftersom två av våra islandsimporterade ston tyvärr har eksem och har därför Boetts eksemtäcke och huva på sig från maj- november. Fungerar utmärkt.

Givetvis skall täcke användas till en sjuk och/eller gammal häst om det behövs.

Lägger du mycket pengar på täcken idag? Använd då de tex till att analysera höet, göra större hagar, kontrollera hästens munhåla och bäst av allt: rid fler ridlektioner för en duktig ridinstruktör/ridlärare.

Vänta att skilja av fölen till i mars. Läs varför vi tycker det i Månadens tips från februari i år.

På väg till Globen!

November tips - Sadling och  hur får man hästen i vikt under hösten?

Fler ”Brorduktigtips” och tjocka hästar

Jag börjar med ”Brorduktigtipset”. Kom på några saker till ang. sadling. Det första är vid själva sadlingen. Börja med att länga gjorden på den sidan gjorden sitter fast och spänn sedan gjorden på andra sidan. Gå därefter tillbaka o spänn gjorden på den sidan där gjorden var fast från början och spänn sedan en gång till på den andra sidan. Nu sitter sadeln bra och jämnt.

Efter framskrittningen måste gjorden spännas igen annars kommer sadeln inte sitta som den skall. Nu efter fem spänningar kan jag lova att du sitter som en prinsessa/prins!

Sitt gärna upp varannan gång från höger o varannan gång från vänster. Det är bra för dig, hästen, sadeln och stiglädrena . Det sista är ett jättebra tips som jag tyvärr inte följer själv….

Islandshästar tror att de inte skall få tillräckligt med mat på vintern och går därför upp i vikt nu även om de får exakt lika mycket mat som annars. Det är inte bara något som vi tror/tycker utan fakta. Nu efter sommaren är det inte så bra eftersom de flesta hästar redan är i gotthull/överhull. Hästar är svåra att få ner i vikt eftersom de måste äta ofta och ordentligt med grovfoder.

Vi börjar med att mäta hästen i omkrets genom att använda ett måttband (minst 2 meter långt) som läggs där manen slutar och precis bakom frambenen. Normalt brukar en islandshäst vara ca 160 – 165 cm i omkrets. 10 cm =  ca 50 kg. Min syster sto, Fidla, var 157 cm när hon avelssvisades i maj-03och gick in i förstaklass, både exteriört och totalt. När vi sedan flyttade till Lindnäs och bara hade två boxar var hon tvungen att vara ute dygnet och i augusti-04 var hon 188. Helt förfärligt. Det betydde att hon gått upp ca 150 kg. Det får aldrig mera hända (o har inte hänt heller).

Hur gör man då? Mät först din häst. Analysera grovfodret och räkna ut vad din häst ska äta (utgå ifrån vad din häst skulle väga normalt, dvs ca 350 kg). En islandshäst behöver äta ca 5 kg grovfoder per dag. Har den mycket att äta i hagen går det att minska grovfodret. Byt dessutom ut hälften av höet mot havre- eller vetehalm (ej råghalm) av bra hygienisk kvalité. Halmen skall ”vila” en månad efter skörd innan den används som foder.

Fodra ofta och lite (minst fyra gånger per dag om hästen inte har tillgång till bete i hagen).

Om hästen rids kan den få någon deciliter krafftfoder eller ännu hellre 4 – 5 dl betfor. Vi ger de hästar som måste gå ner i vikt 1 dl Krafft Miner i pelleterad form varje dag så vi är säkra på att de får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler.

Sammanfattning: Byt ut en del av höet/hösilaget mot halm. Ge knappt något krafftfoder . Tillsätt mineral/vitaminer vid behov.

Vi mäter alla våra ridhästar två gånger i månaden så ser vi direkt om någon häst är på väg upp eller ner. Denni kan se om en häst har lagt på sig ½ - 1 cm. Han brukar alltid tala om för mig hur det är när jag står där redo med måttbanden. Jobbig typ!

Ovanstående gäller främst ridvalackar och ston. Det finns ju också det motsatta problemet och det är för magra hästar. Generellt kan sägas att ettåringar (båda könen) och hingstar ofta är för tunna och ridhästar ibland är för tjocka. Problemet med magra hästar tar jag upp en annan gång.

Oktober tips - Läderskötsel

Läderskötsel

Här kommer ett ”brorduktigttips”. Många av mina elever har Luc Childéric-sadlar, vilket är mycket roligt då de sadlarna är underbara att rida i. Dock blir jag lite förvånad när jag ser hur illa de överlag är skötta. Har jag kanske ovanligt rika elever, eller?

Våra sadlar är från -01, -03 och -05 och används mer än normalsadeln. Dock ser du knappt använda ut. Det tycker jag är lite konstigt då jag inte tycker vi har skött dem överdrivet noga. Jag har med hjälp av Ellen Söderblom kommit på svaret: Luc Childéric-tvålen! Den är suverän. Ta en svamp och doppa den i varmt vatten och krama ur den ordentligt. Smörj sedan in sadeln med tvålen. Jag gör det ungefär varannan vecka och det tar ca 10 minuter per gång. Några gånger per år (eller vid behov) är det bra att smörja in sadeln med oljan. Det räcker!

Förut smörjde jag tränsen ordentligt någon gång i månaden och det var mycket jobb, för då var det ordentligt smutsiga. Dessutom var det inte så trevligt att tränsa hästen.

När vi hälsar på vår vän Cia, som rider halvblod, blev jag inspirerad av att se henne putsa all utrusning efter varje ridpass. Så nu har jag börjat med tränsen. Drar bara av dem med läderdressing efter de används. Brukar vara ca 5 träns per dag och det tar ungefär 5 minuter. Verkligen värt då det är så mycket roligare att tränsa varje dag. Så slipper jag grovrengöringen eftersom de aldrig blir skitiga. I slutändan sparar jag därför tid.

Slut med ”brorduktigttips”!

Njut av hösten och tänkt på att rida med lätta hjälper som din häst reagerar på direkt!

September tips - Sitsen

I augustitipset var jag inne på att vi människor är så konstiga. Tänkte fortsätta på det temat.

När jag började med islandshästar 1980 var stolsits den vanligaste sitsen vid islandshästridning. Det innebar att händerna var ca 25 – 30 cm över hästens manke och underskänkel framför hästens bogar. Ofta pratades det om att hästens form inte fick vara över 90 grader dvs vinkeln mellan hästens hals och huvud. I den formen drunknade hästen om det regnade, så det gällde att rida i fint väder…

I och med all ny kunskap om träning av hästar och sitsens betydelse vid ridning har vi ändrat vår sits. Vad ser man nu istället? Jo, ryttare som har borrat ner händerna i sadeln för att försöka hålla ner hästens huvud och skänklar som närmar sig ljumskarna på hästen. Varför blir det aldrig lagom?

Mitt råd är att utgå från en buren hand dvs ca en handsbredd till manken och ca en handsbredd mellan händerna. Titta ner på dina händer och se om du har dem placerade så. Försök aldrig få en häst att arbeta i en lägre form genom att dra ner handen. Känn att din hand och handled är mjuk så att tygeltagen blir fjädrande.

Samtidigt som du tittar på händerna kan du kolla så att du ser dina fötter, gör du inte det har du troligtvis hamnat i hängsits (händerna för låga, vikten på skrevet och skänklarna för långt bak). Ha alltid hälen som lägsta punkt, tänk tån upp (även vid drivning). Slappna av i mellandelen, ”rinn” ner i sadeln och känn båda sittbenen.

Det är viktigt att försöka eftersträva att sitta så nära den lodräta sitsen som den egna kroppsbyggnaden tillåter. Om hästen inte svarar på dina hjälper skall du renodla hjälperna istället för att överdriva användandet av dem. Ofta när vi blir för grova med hjälperna och mister den lodräta sitsen är det för att hästen inte lyssnar eller inte förstår vad vi vill.

Mer sitsträning åt folket! Skall tänka på det själv imorgon när jag rider………

Augusti tips - Bett och sadlar

Varför är vi så konstiga, vi människor?

Först rider vi med jättelånga bett och supersmala sadlar. För att sedan rida med för korta bett och sadlar som är så stora så att det känns som att sitta i en badbalja. Varför kan det inte bli lagom?

Bett

När jag började rida islandshäst 1980 reds de flesta islandshästar med bett som var 11,5 – 12,5 cm. Efter några år verkade det som ju längre desto bättre, då köpte jag ett bett som var 13,5 cm. Dessutom var betten mycket tjocka. Så för några år sedan kom ny forskning fram till att betten skulle var kortare o smalare för att passa hästens mun bättre.

Nu kom det hästar på kurs med bett som var ända ner till 8,5 cm och hästarna såg så konstiga ut när de kämpade för att inte få in bettringarna i munnen. Om jag frågade varför eleven red med så kort bett blev svaret: de har en expert på tänder mätt ut. I början sa jag inte så mycket om det.

Sadlar

Samtidigt som betten blev kortare o kortare gick också utvecklingen på sadlar kraftigt framåt. De flesta islandshästsadlar var för smala i bommen. Från att hästarna reds med för trånga sadlar kom nu ”badbaljorna” som gled runt på hästens rygg. När ekipaget skulle byta volt fick eleven också ta med sig sadeln för den var så stor att den bara åkte runt. Jag har provat några badbaljor och de är en katastrof att rida i. Precis som med betten sa jag inte så mycket i början.

Min åsikt om bett o sadelutprovare

Efter att funderat något år kom jag fram till att många som provar ut bett och sadlar är mycket skickliga på just det men kan för lite om ridning. Några som provar ut sadlar kanske inte ens kan det utan är duktiga på att tillverka träns (alltså duktiga läderhantverkare). När dessa människor provar ut bett och sadel så passar det hästen perfekt när den står i boxen.

Jag skulle själv aldrig följa ett råd, vad gäller någon del av hästutrustningen, från en person som inte också är en skicklig ryttare.

De flesta hästar rider vi nu med bett som är 10,5 – 11,5 cm och sadlarna vi använder är lite bredare än för några år sedan. Utvecklingen går framåt och det är roligt att följa med den!

Juli tips - Bootsanvändning!?

Denni brukar fråga mig varför mina elever så ofta rider med boots på mina lektioner när jag själv aldrig (okey, tre gånger i år…) gör det. Ja, vad svarar men på det…..

Han tycker att det är helt onödigt att hänga skrot på hästarnas ben, att det bara sliter på benen och att det är bättre att göra hästen ridbar. Går ju inte att säga emot….

Först och främst skall man fråga sig själv: Varför använder jag boots?

Är det lätta skyddsboots för att hästen inte skall slå sig i ökad tölt, galopp eller flygande pass? Då är det ok, men ännu bättre är att vänta att rida riktigt fort i ökad tölt och flygande pass tills hästen är så ridbar, liksidig och stark att den inte riskerar att slå sig. På en häst som riskerar att slå sig i arbetet trav – galopp – trav på Eyjólfurs galoppvolt rekommenderar jag att boots används, både som skydd och för att göra det lättare för hästen att hitta diagonalen i galoppen.

Är det för att få en svårtravad häst att börja trava eller en passtaktig häst att tölta renare? Då tycker jag inte att man skall använda boots utan att först göra hästen mer ridbar, få hästen att börjar arbeta i en bättre form och svarar känsligt o snabbt på framåtdrivande, förhållande och sidförande hjälper. När hästen gör det behövs oftast inte bootsen längre. Men om det ändå är problem att få hästen att arbeta rent i gångarterna trots att den blivit mer ridbar så kan boots användas som pricken över i:et under en övergångsperiod.

Är det för att hästen går fantastiskt bra, dansar fram i rena gångarter och är muskulös, stark och väl förberedd för sin uppgift och du som ryttare vill maximera din prestation? Då är det perfekt att sätta på boots för att göra succé!

Fundera själv på varför du använder boots. Tänk på att det sliter på din häst.

Juni tips - Vakta stoet innan och under fölning

Nu är vi mitt uppe i fölningstider. De flesta fölningar går bra och stoet klarar allt på egen hand. Då är det bara att njuta av det underbara fölet som är en fröjd att få följa.

Tyvärr kan komplikationer uppstå. Både vid felläge hos foster och när fölet inte kommer ur fostersäcken själv kan vi om vi är tillhands hjälpa till så att fölet klarar sig. Fellägen kan dessutom göra så att stoet inte överlever. Med den vetskapen börjar man bli intresserad av fölvakter.

De två som passar våra hästar bäst som oftast fölar utomhus är:

En gjord, som ser ut som en longeringsgjord, med en liggdetektor som reagerar när stoet lägger sig platt ner. Liggdetektorn larmar till biltelefonen och säljs av:

Birth Alarm GSM: Gallegher Sweden AB, tel: 040-41 88 80, e-post: info@gallegher.se

GSM Birth Alert: Robert de Rover Company, tel: 0730-890 459, www.robertderover.com , e-post: robertderover@robertderover.com

Det sistnämnda företaget har även liggdetektorer som passar mindre hästar (ponnyer).

Genom att kontrollera kalciumhalten i mjölken kan man ungefär förutse när stoet skall föla. Kalciumhalten i råmjölken stiger kraftigt strax före fölning. Kalciumtestet säljs av

Caballa, Kerstin Darenius, tel: 011-614 11, mobil: 070-573 67 72, e-post: kerstin_darenius@yahoo.se

Ridsport gav ut en tidning i deras årliga Avelsextra som heter Tema Föl som jag kan rekommendera varmt. Försök få tag i den.

Följ mitt råd och vaka noga (med eller utan ovanstående hjälpmedel) över stoet inför och under fölningen. Kom ihåg att stoet vill vara ifred så övervakningen får ske på avstånd.

Lycka till!

Maj tips - Arbete från marken

Jag börjar ibland träningspasset från marken. På unga hästar och hästar som jag inte har tränat så länge är det bra att kolla: Hur har vi det idag?

Hästen går runt mig på en volt och tyglarna hålls som vid ridning. Min höft används som innerskänkel (hästen skall vara känslig och flytta undan bara jag nuddar med höften mot hästens sida). Jag tränar på att hästen går rätt ställd och böjd, med eftergift och på att gå fram – stanna – backa. Allt med lätta hjälper.

Om hästen inte respekterar bettet tar jag över tyglarna och håller dem som när hästen leds. Jag går med hästen vid staketet och tar i tygeln, stannar inte hästen direkt förtydligar jag med kroppen (framför hästen) och/eller spöet på bogen. Tyglarna används mjukt och snabbt. Hästen skall lugnt stå stilla och vänta. Sedan skall hästen gå fram direkt för framåtdrivande ljud annars ändrar jag snabbt min position och är lite längre bak. Vid behov används spöet på baken.

Om hästen inte flyttar sig för min kropp tränar jag att flytta hästens bakdel med handen vid skänkelläget (vid behov spöet på baken) och att flytta bogen åt sidan med handen eller spöet på bogen. Hästen skall även flytta sig bakåt om handen eller spöet används mjukt på bogen.

Många hästar kan flytta bakdelen åt sidan, men det är vanligt att bogen inte går att flytta vare sig åt sidan eller bakåt. Då blir det svårt vid ridning att flytta undan bogen och att rygga, dvs svårt att få igenom böjning i innersidan och halvhalterna.

Hästen skall hela tiden vara koncentrerad och ha minst ett öra riktat mot mig annars ser jag till att jag blir mer intressant än omgivningen.

Hästen skall ha respekt för tränaren och direkt flytta sig bort om tränaren vill det. Samtidigt skall hästen ha förtroende för tränaren och vilja vara hos tränaren. Jag lär därför hästarna att komma till mig när jag kallar på dem.

Rösten används som belöning, korrigering och peppande. Tänk på att vara tyst däremellan!

Beröm hästen även genom att smeka den. Oftast är eftergift på tygeln en av de bästa belöningarna hästen kan få.

April tips -  Varför får jag inte högre poäng nu när min häst är mer lösgjord och ridbar

Varför får jag inte högre poäng fast min häst är mer lösgjord och mer ridbar än tidigare?

Du har säkert varit med om det själv, du tävlar och hästen är ren i takten, spänd och lite snabb i steget, poängen hamnar på 5,5 - 6. Då bestämmer du dig för att ridningen skall vara trevligare både för dig och din häst, kort sagt din häst ska bli mer ridbar.

Du jobbar med det, kanske ihop med en instruktör som förespråkar mjuk ridning. Efter några månader börjar du känna att hästen är mer lyhörd, slappnar av mera och länger steget. Underbart! Glad i hågen anmäler du dig till en tävling och hela tävlingsprogrammet känns så skönt. Så kommer poängen och nu ligger de på 5 – 5,5. Du fattar ingenting, din upplevelse var ju att ni hade det så bra på ovalbanan du och din häst.

Det kan bero på minst två saker, det ena är att du är på fel väg….

Det andra är att din häst börjar bli lösgjord och när du fortsätter att arbeta med ert långsiktiga mål kommer ni sedan till samling. Då kommer poängen, höjas, kanske t.o.m. till 7 poäng eller mer (bl.a. beroende på hästens kapacitet). Om du fortsätter att rida på ditt gamla sätt är det ofta svårt att komma över 6,5.

Hade du däremot tävlat i dressyr hade dina poäng höjts redan nu när hästen är mer lösgjord och slappnar av (där måste du ju styra och rida ridvägarna rätt och det är svårt på en spänd häst).

Men i vårt tävlingsreglemente kommer först takt, tempo och aktion och sen kommer hästens form. Ibland försämras takten just när hästen går från invanda spända steg till ett mer lösgjort sätt att röra sig.

Misströsta inte, är du inne på rätt väg så kommer poängen långsiktigt höjas och på vägen dit har du och din häst mycket trevligare tillsammans. Dessutom håller hästen längre om den rids på ett korrekt sätt.

Lycka till med det långsiktiga lösgörande arbetet som kommer att resultera i en frisk spänstig samlad och lycklig häst!

Mars tips -  Klä sig varmt och betäcka treårsston?

Klä sig varmt Betäcka treårsston?

Hur skall man klä sig vid ridlektion på vintern? Låter ju lite knäppt att ha som tips, men efter att undervisat flera stelfrusna elever den sista tiden kommer här några råd i all välmening.

Fötterna: ha gärna ett par en – två storlekar för stora skor/stövlar med tjock sula under och lägg i en varm sula inuti och använd raggsockor.

Ha ett extra lager klädet på över ridkläderna som tas av när lektionen börjar. Mitt bästa tips är ett par överdragsbyxor som Jenny Mandal och jag köpte för två år sedan. De har lång dragkedja i sidorna så de är lätta att ta av. Inköptes på Fliesbergs för 299 kr och hette ”Gå ut med hunden-byxor”, (Phelix midjebyxa),  Denni´s heter Craft Warmer pant, inköpta på Team Sportia för 399 kr (ej täckbyxor). Min syster tycker de kan kallas ”Gå ut med barnvagnen-byxor….. De byxorna är nog det bästa jag köpt någon gång.

Tjock varm jacka (gärna i dun), varma handskar och mössa. Sedan är det bara att klä av sig när lektionen börjar eller efter hästen av igångskrittad om det är riktigt kallt. Under hjälmen funkar det bra med en väpnarluva.

Bra, nu slipper jag se några fler frusna elever….

Betäcka treårsston?

Nu till en svårare fråga. Är det bra att betäcka sitt treårssto?  Det går givetvis inte att svara ja eller nej på den frågan. För några år sedan betäckte vi några treåringar, men vi kommer troligtvis inte göra det igen.

Positivt

Man får ett föl och vet att stoet är fertilDen hingsten man vill använda är tillgänglig just det året stoet är 3 år

Det passar bra in i livet för övrigt tex graviditet, flytt, bortrest länge osv.

När stoet sedan rids och visar sig vara helt underbar har hon en avkomma redan så man behöver inte känna sig stressad för att betäcka henne utan kan rida i många år

Några ston mognar av en dräktighet

Snabbare avelsframsteg

Negativt

Ibland hör jag folk säga att det är så bra att betäcka treårsston för att man vinner ett år (ett år som inte är till ngn nytta ger istället ett föl). Nu när vi oftast rider in våra islandshästar vid tre års ålder tycker jag istället att ett år går förlorat.

En dräktighet ger stor buk och sänkt rygg, med ridning vill vi få upp buken och att hästen arbetar med välvd rygg. Det betyder att en dräktighet ger helt motsatt effekt på hästens kropp mot det man vill uppnå på en ridhäst

Ju äldre hästen är när den rids in desto längre tid tar det.

Det är svårare att välja hingst då man inte känner sitt sto så väl innan hon är riden.

Våra underbara ston Venus och Disa betäcktes som treåringar med Askur (som var hos oss den sommaren) och har två fantastiska avkommor som är fyra år (Visa och Skýr). Det känns kanon nu, men stonas egen träning försenades eftersom de båda fölade vid fyra års ålder. Så det var inte lika roligt när de var fem år och inte kunde så mycket.

Jag rekommenderar dig som tänkt betäcka ditt treårssto att tänka igenom ditt beslut ordentligt. Givetvis skall stoet vara välutvecklat, välmående och i bra hull om en betäckning överhuvudtaget skall övervägas.

Februari tips - Vänja av föl

Vänja av föl

När Freyja fick sitt första föl, Tindra, i min ägo 1992 var det kutym att skilja av fölen vid fem – sex månaders ålder. Det rekommenderades av experter och gjordes av de flesta.

Jag funderade över hur jag skulle göra med Freyja och hennes föl. Freyja var som alltid stor som ett hus och jag tänkte att det är nog bra att fölet ammar några månader till, både för Freyja och fölets skull. Det fungerade utmärkt: Freyja blev lite mindre fet och Tindra var välväxt, musklad, pigg och mådde prima när jag skiljde av henne i mitten av mars.

Denni har uppmärksammat att dräktiga och digivande ston på Island ofta själva vänjer av sina föl i månadsskiftet februari – mars. De stona går på lösdrift med god tillgång på mat och stora marker. De är i bra hull och välmående. Vi anser att det inte finns någon anledning att ändra på naturens välfungerande metod. Att vänja av fölen tidigare är mer besvär för hästägarna och resulterar ofta i tunnare föl. Fölen vänjs ofta av runt jul och då blir det kallare och kallare vilket gör att det blir en tuff period för fölen. Många har som skäl att det är svårt att hålla stona i hull. Jag säger bara, fodra mera……och med bättre grovfoder.

Vi märker att fölen diar mindre och mindre när de börjar närma sig åtta-nio månaders ålder och några av fölen hinner stona vänja av själva innan vi planera att göra det.

Själva avvänjningen går till på så sätt att vi tar fölstona ifrån stoflocken och lämnar fölen kvar i sin vana trygga miljö. Vi brukar ta två ston första dagen och nästa dag ett osv.

Viktigt!

Fölstoet skall inte dia årsfölen sista månaden inför nästa beräknade fölning (så att nya fölet får i sig råmjölken)

Hingstföl skall inte gå kvar efter nio månaders ålder eftersom de kan bli könsmogna så tidigt.

Fodra stoflocken med mycket och näringsrikt hö/hösilage och komplettera vid behov (när grovfodret är analyserat) med kraftfoder.

Nu har vi gjort så här i 15 år och vi får ofta beröm för att våra unghästar är välmusklade och välutvecklade. Dessutom är det lugnt på gården och alla hästarna är mycket nöjda. Jag förstår faktiskt inte varför man gör på annat sätt. Jo, kanske om stoet skall ridas…. eller inte är frisk.

Januari tips - Godis vid träning

Godis vid träning. Är det bra? Eller är det handmatning?

När jag tränar hästar har jag alltid godis på mig. I vårt stall står det hästgodis i en skål så att det är lätt att fylla på inför den stundande ridturen.

Jag kan säga att jag aldrig ger godis innan jag sitter upp och helt säkert never ever när jag sitter av. Har aldrig förstått det där med att ge godis efter avsittningen. Det är väl tänkt för att tacka hästen, men det fungerar ju inte så med hästar.

Däremot tycker jag att det är en fantastisk hjälp vid träning av minst två orsaker:

1) När hästen lär sig en ny övning, tex flytta undan för ena skänkeln så stannar jag hästen efter den flyttat sig, och ger den godis från hästryggen (viktigt att vara snabb, jag har hört ngt om att man har 5 sekunder på sig…). Det gör också att hästen stannar tydligt och får en paus när den har gjort rätt. Jag som ryttare får också tid att tänka efter och planera den fortsatta träningen. Det är också bra att ge spända hästar, som har svårt att stå stilla efter uppsittningen, godis (fån hästryggen) direkt när ryttaren kommit upp i sadeln. Då förstår hästen snabbt på ett trevligt och enkelt sätt att den skall stå stilla och vänta på ryttarens signal innan den går framåt.

2) Det bästa: när hästen får godis börjar den tugga på bettet och blir då mjukare i munnen och lugnare (hästar blir lugna av att tugga – det påminner om att äta gräs). Jag som ryttare får en känsla för hur det känns när hästen tuggar och mjuknar. Särskilt värdefullt är det på spända felridna hästar som har stelnat i munnen och tycker att bettet bara är obehagligt.

Anekdot: Förut sprang 100-meterlöparna med ganska stängda munnar. Så kom Carl Lewis på (tror det var han) att han sprang mer avslappnat och därigenom snabbare om han hade munnen öppen och käkarna helt avslappnade. Titta själv så får du se att käkarna far åt alla håll.

Jag uppfattar att det är på samma sätt med hästar och ridning. När hästen spänner hela käken blir den också mycket spänd i kroppen, men när den slappnar av i käkarna blir hela hästen avslappnad.

Mitt tips: Använd gärna godis som belöning, men inte efter du suttit av.